Schlagerblogg 2: Vinnarlåtarna


OK, vinnarlåtarna spelades ikväll. Jag gillar Kroatien, Arash, Moldavien och Norge. Men tror att Grekland, Ukraina och Albanien också är potentiella vinnare på lördag. Om de nu går vidare.

Schlagerblogg

OK, min sammanfattning efter tisdagens ESC:
Snyggast – Sverige (vitt är grejen)
Bäst – Schweiz
Sötast – Island
Nästbäst – Bosnien-Hercegovina
I särklass sämst – Bulgarien
Resten har jag glömt. Eller nej, jag kämpar fortfarande för att glömma Tjeckien.
För övrigt vinner den här killen:

Han är söt. Har ena benet i Norge och andra i Vitryssland. Dessutom de grymmaste ögonbrynen sedan Oasis slog igenom. Allt annat än en seger för Alexander Ryback på lördag är fel, fel, fel.

Derby vs. jobb

OK, jag måste jobba ikväll. Ligger efter med grejer. Samtidigt är det derby ikväll. Hammarby mot Djurgården. Två lag som inlett säsongen rätt dåligt. Det vill jag inte missa. Dilemma? Ja. Plus att jag måste övertyga resten av familjen att fotboll är grejen på teven ikväll.
Å andra sidan lär det vara låga odds på att idioter på läktaren kommer fördröja matchen minst en gång, och då blir tiden framför teven för lång.

Mat Kearney – oj så bra!


Jag är svag för mespop (Coldplay, Saybia, Snow Patrol, The Perishers, Travis och liknande). Jag är minst lika svag för sjukhusserier. Så den här låten som spelats i Grey’s Anatomy är fullt logiskt fantastiskt bra. Mat Kearney är en snubbe som gör episk pop i Coldplay-land. Väl värd att upptäcka. Kolla in hemsidan matkearney.com
Dessutom bjuder jag på en Spotify-spellista med mesig popmusik.
Upptäckte Mat Kearney av en slump igår kväll när jag hittade en del på You Tube där andra artister gör covers på Springsteen-låtar. Så här gör han Atlantic City:

Och ja, Mat Kearney har en röst som är väldigt lik Chris Martins (Coldplay). Men, det gör honom inte till en dålig kopia.

En fråga och ett konstaterande

Frågan: Undrar hur många av alla som poserat i tidningar över hela landet efter att ha fått glas i sin kyckling som lagt dit glaset själva för att just få posera i tidningen?
Konstaterandet: Det känns sorgligt att Jarl Alfredius inte längre finns bland oss.

Melodifestivalen 2009: en sammanfattning

De så kallade professionella låtskrivarnas låtar har aldrig varit tråkigare och mer slätstrukna. Framträdande aldrig mer fantasilösa. Allt är en upprepning av tidigare års framgångsrecept. Detta skapar en spiral nedåt som gör att den här showen är på väg mot sin död.
Hope and Glory vinner, men det är patetiskt
Måns Zelmerlöw är säkert en käck kille, men att han kommer vinna med ett nummer som är en kopia på Charlotte P:s från förra året är inget annat än patetiskt. Dessutom kommer det framstå som lite lustigt att både Sverige och Finland tävlar med en refräng. Lyssna på det finska bidraget här, och Måns här.
Lili och Susie får min röst
Som tack för lång och trogen tjänst och ett gäng svettiga fantasier på åttiotalet får systrarna min röst. Deras Modern Talking-låt svänger mest i mitt vardagsrum idag.
Caroline af Ugglas och Susanne Alfvengren bäst
Caroline och Susanne var de enda som fått riktiga låtar att tävla med. Låtar som faktiskt känns som att de förmedlar en känsla. Därför är de bäst.
Därmed har jag sagt mitt om årets tjatigaste spektakel. Eller vänta förresten, en sak till: De som skriver manuset till programledare och de inslag som spelas upp mellan låtarna borde söka nya jobb. I sitt försök att göra folklig humor presenterar de den ena pinsamheten efter den andra och får hela Sverige att framstå som underutvecklat.

Ella om Melodifestivalen (och trovärdighet)

Precis när Shirley Clamps hår fångas av fläkten och hon tar i under tonartshöjningen i sin ostiga schlagerballad ”Med hjärtat fyllt av ljus” kläcker Ella en klokhet (med ett tonfall som är lika upprört som besserwissigt):

Hon sjunger ju fel. Hjärtat är ju fullt av blod.

Och därmed är hela den första deltävlingen sammanfattad.