Livet finns i mellanrummen. Som vi passerar när vi är på väg. Mellan möten, mål och måsten. Det bara pågår. Fint.
I mellanrummen
Nere på marken
Det finns en plats
Jag vet att ingen bryr sig om den
Den är bara min
Bakom ögonlocken
Jag skulle ha tagit dig dit
Om vägen var rak
Men vägen är krokig som en psykopat, min vän
När en följer
Den som inte låter hunden leda. Som inte finner sig i att hunden ibland faktiskt måste få ligga och tugga på en pinne en stund på promenaden. Den kommer kanske missa att en dag stå och vänta på den här hunden, titta uppåt och se…
.
.
.
.
.
.
.
.
.
något som detta.
Träd
Bilder och bok
Idag har jag behandlat bilder på löpande band igen. Några på mig själv. Dessutom skickat upp ett gäng filer till ett tryckeri. Nu trycks första boken där jag kan titulera mig författare. Vi har skrivit den tillsammans, Sara och jag. Bilderna är mina och formgivningen likaså.
Ungefär så. Fint.
Hanna och jag och Hjälmaren
Hanna och jag tog oss ut till Vena och Hjälmaren. Jag filmade henne när hon flög med drönare. Allt till en liten produktion vi ska göra inför en utbildning. En vacker plats, en vacker kväll.
Påsk 2020
Färg och svartvitt
Systemkameran grävs fram ur garderoben. Kollar om den funkar. Ett snabbt självporträtt. Färg och svartvitt. Jag känner knappt igenom mig själv. När blev jag så här gammal och sprucken. Mitt ansikte ser ut som att det håller på att spricka. Som att huden gått sönder. Massor av olika nyanser i huden, i håret. Synligt nedbrytning liksom. Ungefär som det känns på insidan lite för ofta.
Novemberdetaljer
Macro + krokus
Oskarparken idag strax efter klockan tre på eftermiddagen. Gammal systemkamera, macro och närbildslins. Framför allt krokus på väg upp.