Publicerat

Kan det verkligen vara så enkelt?

En av mina favoritartister, David Urwitz, har precis släppt ett nytt album.  Där finns en sång som känns i magen idag. ”Först när själen har bestämt sig” heter den. Jag spelar den på repeat medan jag dammsuger. Mina ögon tåras. Tacksamhet. Tänker på pappa. Tänker på barnen som kallar mig pappa. Tänker att jag ska få det gjort, jag också.

”Och jag lyckades resa mig
En dag stod jag upprätt utan hjälp
och jag tog ett steg
och jag kunde gå helt själv

Och jag håller min pappas hand
Han visar mig världen utanför
Jag gör som pappa sagt
Han sa: Du kan om du gör ett försök

Kan det vara så
Kan det verkligen vara så enkelt
Att ett hjärta bara slår
Först när själen har bestämt sig

Och livet som hejdar sig
Jag står bakom hörn så att jag inte syns
Jag är vuxen nu
Men jag kan inte ta mig ut

Åren som går sin väg
Men jag kommer ingenstans
Allt jag drömmer om
Är att hitta det som fanns

Kan det vara så
Kan det verkligen vara så enkelt
Att ett hjärta bara slår
Först när själen har bestämt sig

Och först fram på morgonen
När alla slutat tro
Vet jag vart jag ska
Och att jag kommer att få det gjort

Kan det vara så
Kan det verkligen vara så enkelt
Att ett hjärta bara slår
Först när själen har bestämt sig”

Det tar så lång tid att bli ung. Livet hittar oss och allt är som det ska bli.

Publicerat

Musiktips: Biffy Clyro

Biffy Clyro har liksom stått på vänt. I tjugo år. Med den här låten om tro så slutar de stå på vänt.

”How about now?
Do you want to be forgiven
For the fucking millionth time?
If you don’t believe, then what’s the difference?
Unless you read between the lines”

Publicerat

Bob Chilcott och Nikolais körer

Fantastiskt konsert med maestro Bob Chilcott och Nikolais körer ikväll. Kyrkan blev fullsatt och det var en extragod måndag. Min mamma, My, Hanna och jag var alla glada efteråt. Jag tror att jag måste börja sjunga i kör när jag är klar med utbildningen.

 

Publicerat

Triss i musikmagi

Fick av orsak anledning att lägga ut tre videos med makalösa musikaliska ögonblick.

Fleetwood Mac. I’m so afraid. Inspelad vid University of Santa Barbara, Californen i maj 1976. De är både bäst och snyggast. Och Lindsey Buckinghams sätt att hantera gitarren är ett mysterium.

Prince. And The Revolution. Purple Rain. Jättelång version. Jättebra. Inspelad i Syracuse, New York, mars 1985. Också här är sättet som gitarren hanteras en del av ett mysterium. Makalöst.

Bruce Springsteen. The E Street Band. Youngstown. Från den tio konserter långa sejouren på Madison Square Garden, New York sommaren år 2000. Urvrålet. Nils Lofgrens gitarrspel. Mysterium.

Publicerat

RAGE

”And I’ll keep calling your name out
But I don’t hear if you make a sound
Will you hold me when I’m in the ground?”

Jag är fortsatt väldigt fast i President. Tredje låten ute nu.

Publicerat

Morrissey och allsång

Vågar jag hoppas på att Morrissey sjunger den här gamla pärlan när han uppträder på Allsång på Skansen i sommar?

Heifer whines could be human cries
Closer comes the screaming knife
This beautiful creature must die
This beautiful creature must die
A death for no reason
And death for no reason is murder

And the flesh you so fancifully fry
Is not succulent, tasty or kind
It’s death for no reason
And death for no reason is murder

And the calf that you carve with a smile
Is murder
And the turkey you festively slice
Is murder
Do you know how animals die?

Kitchen aromas aren’t very homely
It’s not ”comforting”, cheery or kind
It’s sizzling blood and the unholy stench
Of murder
It’s not natural, normal or kind
The flesh you so fancifully fry
The meat in your mouth
As you savour the flavour
Of murder

No, no, no, it’s murder
No, no, no, it’s murder
Oh, and who hears when animals cry?

Publicerat

Dead weight

Blindside släpper inte överdrivet mycket musik. Nu har den här låten letat sig in under min hud. Stark igenkänning i texten. Gillar drivet. En liten psalm helt enkelt, en finfin sådan.

Now you will lay your burdens down by the riverside
And the tide will wipe them away
Don’t hesitate just walk away
Down by the riverside, you could stand for a while
So lay your burdens down
This is it
Or you will

You carry dead weight alone
Slowly crushing flesh and bones
Down by the riverside, I will wait with you
I won’t let you carry dead weight alone

And now you wait
With the shield and sword in your hand
Understand moments like this
You can’t plan
Down by this riverside
If you stay here you won’t survive
So lay your armour down
This is it
Or you will

You carry dead weight alone
Slowly crushing flesh and bones
Down by thе riverside, I will wait with you
I won’t let you carry dеad weight alone

Or you will
Die

 

Den här håller fortfarande.

Fell in love with the game
But I forgot your name
(Go ahead please fight me)
’Cause I’m not scared
Though you stayed the same
I forgot from where I came

Liksom den här.

But I know
As I hammered those nails into your beautiful hands
Your eyes still try to search for mine
But I look away
Now your eyes are the only thing that can save me
I’m still afraid of them piercing
You’re breaking into my prison
Just pretended for a while
My soul is dying, I won’t look away

Publicerat

Profetiskt under bar himmel

Såg Jonas Lundqvist sjunga igår på den finfina scenen i Wadköping. Försommarsolen värmde när Jonas och gitarristen Billy spelade profetiska låtar. Såna där låtar som plötsligt kan få människor att liksom skriksjunga med i textrader som profetiskt vittnar på något bortom människans trasighet. Det är så uppenbart hur musiken betyder något.

”Jag lämnar lätt som när jag kom
Som när jag kom

Men jag ska berätta sanningen för dig”