Måndag 16 maj 2022

  • Världens största företag (med mest pengar i värde) är återigen Aramco. Den saudiska statens oljebolag. 1500 miljarder första kvartalet. Det är vinsten för de tio största oljebolagen i världen för samma period.
  • Vapentillverkande företags aktiekurser rusar uppåt. Populära investeringar.
  • Vi tjänar pengar på vår egen undergång.
  • Människor som är ledsna efter NATO-beslutet kallas för Putin-kramare. Att vara för fred är idag tydligen att vara för våldsam kapitalistisk imperialism.

Det är väldigt svårt att känna lust, glädje och inspiration den här måndagen. Solen skiner, himlen är blå, fåglarna kvittrar. Jag ska om en stund gå in i ett projektmöte. Känner tydligt att det jag jobbar med och för inte är meningsfullt längre. Det är så tydligt att vi inte kommer att ställa om. Vi gasar rakt mot stupkanten. Det finns inget jag kan göra för att förändra detta. Det jag kan göra är att förbereda mig på att finnas med i sammanhang där vi försöker lindra allt lidande om vägen fram till stupkanten kommer att innebära, när människor förstår vad som väntar. När maten inte längre finns som vi är vana. När energi inte alltid finns. När torkan, regnet, stormarna, bränderna och allt det där som kommer visar sig ha riktigt påtagliga konsekvenser även för oss. När bubblan spricker.

Fram till dess festar vi som att inget hänt. Den som inte är med på festen är tungsint. Eller älskar Putin. För där är vi nu.

Totalitär kapitalism

Såvitt jag förstår har Sovjetunionens kommunistiska statsbildning slutat att existera. Min tolkning är att den ersattes av en ganska kleptokratisk totalitär kapitalistisk diktatur. Nu används dock den gamla sovjetkommunismen för att hetsa Sverige in i Nato.

Det är inte så lätt att förstå det här. Det kräver en del inläsning och samtal. Det kan vara så att jag inte har rätt, men jag tror att vi är på väg in i en tidsålder där den ganska frisinnade liberalism som genomsyrat en stor del av västvärlden (inklusive Sverige) är på väg ut. På väg in är samma styre som det ryska. I USA sker det ganska öppet. I kommentarsfält hos många människor i mina nätverk sker det lite mindre öppet. Det ropas efter lägre beskattning, subventioner av fossil energi och hårdare tag mot alla som inte vill eller kan vara med i den hänsynslösa kampen om rikedom och ära.

Vi håller på att bli Ryssland. Med eller utan deras medverkan. Det är ironiskt att kommunismen fortfarande används som argument, när de tre stora makterna just nu – USA, Ryssland och Kina – allt tydligare är på väg in i någon slags uppdelning av världen. Ingen av dessa är kommunistisk. Alla är tämligen kapitalistiska.

Jag är inte jätteintresserad av vare sig kapitalism eller kommunism egentligen. Det jag intresserar mig för är det totalitära. Hur lätt det verkar vara att få människor att tro att det är bäst om vi utvecklar med våld, makt och hårdför styrning av människor. I livets alla skeden och detaljer. Om vi ställer människor mot människor så blir de allt mer rädda och osäkra, då kan vi lova ordning och reda, bara de ger upp lite eller hela sin frihet. I Ryssland hotar maktens män sitt folk med berättelser om en omvärld full av nazister som hotar tryggheten. Här får vi berättelser om kommunister som hotar tryggheten. Sanningshalten i berättelserna är liksom i all propaganda ganska lätt att granska för den som vill. Men, det verkar inte vara så många som vill det. Varken här eller där.

Det där är fruktansvärt obehagligt.

Sverige är inte neutralt. Vi är ett av de länder där de ekonomiska klyftorna och orättvisorna växer snabbast. Det där tycker människor med många resurser är bra och det ska försvaras till varje pris. Kärnkraft, Nato, avskaffad välfärd och hård totalitär styrning. Exakt hur detta ska göra att vi kan möta och anpassa oss till klimatkrisens realitet är oklart. Men, vi har ju alltid kärnvapnen att ta till.

Krig och konsekvenser

Hur många krig kan vi förklara utan att ta konsekvenserna? Det där är en fråga jag egentligen inte vill ha svaret på. Men i en kultur där krigföring pågår ständigt i dysfunktionella meningsutbyten i sociala medier börjar frågan tyvärr bli relevant.

Vi förklarar krig mot Putin.
Vi förklarar krig mot alla muslimer.
Vi förklarar krig mot alla som inte är som vi (oklart vi, dock)
Vi förklarar krig mot naturen, ekosystemen och existensen.

Ber vi om krig tillräckligt ofta så kommer vi att få det. Jag ber om fred och frid.

De goda åren är förbi

1989-2022. En historisk parentes. Någon slags goda år, åtminstone i några perspektiv – flera länder demokratiserades, folkhälsotal blev bättre och fler fick det bättre. Synd att det var tillfälligt.

I mitt eget land styr vi just nu bort från neutralitet och alliansfrihet. Vi ska in i Nato, utan någon egentlig debatt. Medias akademiska experter kommer nu från Försvarshögskolan och det är som att allt vi pratade om fram till februari inte längre är relevant överhuvudtaget. Vi borde kämpa för civilisationen, men kämpar istället mot den.

Sorgligt.

Människovärdet

Tittar på fruktansvärda bilder från Ukraina. Igen. Mördade människor. Barn. Män med vapen och narkotika i blodet. Läser kommentarer från arga män. Alltid dessa arga män. Lyssnar på Guterres. Igen. Som fortsätter att försöker få någon att lyssna på IPCC. Förgäves.

Har vi devalverat människovärdet till noll nu? Inget verkar spela någon roll längre. Hoppet finns inte. Först dödade vi Gud, sedan hoppet. Nu finns det bara det sista kvar på festen. Vi är i Kaliyuga, kaosets tidevarv, säger hinduismen. Jag förstår det som tänker att vi lever i den yttersta tiden.

Var kommer barnen in? Mina barn, dina och alla andra. När ska vi börja göra något för dem?

Nu går det fort

Jag hänger inte med. Hjärntrött och desillusionerad. Att arbeta med hållbarhetsfrågor och omställning just nu känns totalt oefterfrågat. Ibland känns det som att det pågår någon slags förverkligande av en genialt utarbetad plan (vilket det förstås inte gör). Vi kommer att gå med NATO ganska snabbt, känns det som. Vi kommer att lägga ned all omställningspolitik som utvecklats de senaste 15-20 åren och vi kommer att bygga ett mer slutet, ängsligt och barrikaderat samhälle. Tilliten verkar inte stå så högt i kurs. Det är inte träden, ljuset och den odlingsbara marken som är våra räddare. Det är soldater, poliser och väktare.

Exakt hur de ska möta det stigande havet i framtiden är oklart.

Vapenskrammel och sanningar

Den som upprepar en lögn tillräckligt länge kommer att skapa en sanning och få leda människor som tror på en lögn. Den som skramlar med sina vapen och aggressioner tillräckligt länge kommer att få möta människor som är jäkligt arga eller rädda. Den som har som livsuppgift att sprida missnöje och misstro för att få människors förtroende kommer också att få tillfredsställa en oerhört missnöjd skara som inte tror på något.

Jag tror inte att de där grejerna nödvändigtvis är så bra.

Saker människor säger och saker människor gör

Jag tycker det är fascinerande och frustrerande att så många människor ljuger. Eller inte är medvetna om att den egna självbilden inte alltid stämmer överens med bilden vi andra ser. Funderar på att samla olika exempel. Börjar nu:

Saker människor säger:
Jag tror inte på Gud, tomtar eller mytologier.

Saker människor gör:
Tror på den fria marknaden, obegränsad ekonomisk tillväxt för evigt och den osynliga handen.

 

Vem bestämmer vem som är terrorist?

Det här är på riktigt. En riksdagsledamot tycker att vi ska använda terrorlagstiftning mot klimataktivister. Vi ska alltså tokstraffa människor som försöker agera för alla människors överlevnad för att försvara en gammal förlegad fossilindustri som inte vill alla människors bästa.

En riksdagsledamot tycker så här. En representant för det parti som med stor sannolikhet leder regeringsarbetet nästa mandatperiod.

Det känns lite kört. Lite tack och godnatt. Med beslutsfattare som den är bakom spakarna lär planet vi sitter på tillsammans aldrig komma fram till sin destination.

Sverige åt svenskarna

  • Privatspanare
  • Hobbyvirologer
  • Vaccinationsexperter
  • Padelpundare
  • Konspirationsteoretiker
  • Galningar

Internet ger oss tillgång till världens samlade kunskap i realtid. Plus möjligheter att diskutera, samtala och mötas. Just nu är jag inte alltid säker på att det är något bra. Just idag är en stor del av människorna i mitt flöde upptagna med att förvandla en bilolycka till något annat och mycket mer spännande, eftersom det inte kan vara rimligt att den sedan länge av religiösa extremiststollar hotade konstnären kunde råka ut för just en olycka.

Det är rörande och oroande samtidigt. Sverige åt svenskarna. Kämpa. Katla kommer troligtvis att regera Sverige innan 2020-talet är över.