Örgryte hade inte vunnit en enda match i allsvenskan det här året. Förrän ikväll. Allbäck får fritt spelrum efter två minuter och sätter bollen säkert bakom Poppen Björklund som får hoppa in eftersom Rami Shaaban sträcker sig i ljumsken på uppvärmningen. Sen får ett fullsatt Söderstadion plåga sig igenom en match med två helt usla lag utan självförtroende, spelförare, teknik eller något annat av kvalitet. Det enda som höll allsvensk klass var hemmafansen, som stöttade sitt stukade lag ända fram till slutsignalen. Då utbröt en bu- och visselorkan utan dess like. Men en rättvis sådan.
Nu lär Tony G få lämna Hammarby. Men, vad ska en ny tränare göra? Klubben har usel ekonomi och säljer sina bra spelare så fort de kan. Nu återstår bara ett gäng ganska taffliga snubbar som inte kommer klara kontraktet om inte de senast panikvärvade brassarna visar sig kunna spotta mål. Om de nu nånsin kommer få några bollar.
Det här var den sämsta fotbollsmatch på elitnivå jag nånsin sett. Som jag ser det finns det inget hopp för Hammarby, som kommer göra Örgryte sällskap ned i Superettan.
Och det är inget annat än skit. Med stort S. Vi behöver Hammarby. Södra sidan behöver nån framgång.
På bio
Camilla, Ella och jag gick och såg Ice Age 3 idag. Bitvis mycket rolig film. Jag noterar också att Heron City är ett praktexempel på varför monopol är något dåligt. När Heron City öppnade för åtta år sedan var det en ny biografaktör som gjorde ett försök i Sverige, AMC, genom att bygga Nordens största biograf. Företaget drev den strålande. Rent och fräscht. Hög kvalitet på det mesta. Utom en sak, Bonnierägda SF:s monopol gjorde att AMC bara kunde visa smala filmer som SF valde att inte visa på sina biografer. Det gick inte ihop sig och till slut sålde AMC anläggningen till SF som nu driver Filstaden Heron City.
Och nu när de haft några år på sig har de lyckats sunka ned anläggningen till normal SF-standard och infört sina egna rätt lusiga rutiner. Så nu fungerar inte toaletter längre, det ligger skräp överallt och Heron Citys bio känns väldigt svensk.
SF:s monopol förstör svensk bio. Så ser det ut i min värld.
Manu Chao, dagens bästa
Jäklar vad Manu och hans band svängde vid den här tiden. Då hade jag velat se showen. Nu lyssnar jag på den när jag städar och det är nästan lika bra.
Åttiotusen gånger
Sedan årsskiftet här människor gått in och tittat på Sonia Janssons och mina bilder på 365bilder.se åttiotusen gånger. Det är ingen stor siffra i webbsammanhang. Om man vill vara störst. Men, jag är alldeles hänförd över att människor velat titta på våra bilder åttiotusen gånger. Helt utan att vi marknadsfört bilderna, bloggen eller oss själva.
Coolt.
Marcus Berg till Hamburg
Hamburger SV har gjort en bra affär när de köper Marcus Berg från Groningen för 10 miljoner euro. Men, det känns som ett mellansteg för Berg, som om han fortsätter utvecklas och laget går bra lär kunna gå till ännu större klubbar om någon säsong.
Want of a nail – en ruskigt bra låt
Bortse från hur de ser ut. Todd Rundgren, Bobby Womack och bandet levererar nämligen en svängig version av fantastiska låten ”Want of a nail”. Som också finns att lyssna på hos Spotify. Andra halvan av låten är ett enda skönt kärlekscrescendo.
Youre askin
Whats all this talk about horses and war?
Put yourself in the place of the man at the forge
And day after day you live a life without love
til the morning you cant take it anymore
And you dont get up
Multiply it a billion times
Spread it all round the world
Put the curse of loneliness on every boy and every girl
Until everybodys kicking, everybodys scratching
Everything seems to fail
And it was all for the want of a nail
Femtio år senare
Nån gång 1959 grävde någon ned en kabel här. Den skulle förse huset med ström. Femtio år senare har den kabeln gjort sitt och elbolaget konstaterat att det kommer behövas grävas när en ny och fin kabel ska ersätta den uttjänta. Under tiden får en provisorisk gul orm ringla sig från elskåpet till huset så att familjen som bor där ska slippa oroa sig över återkommande spänningsfall.
De av Vattenfall utsända teknikerna fick mig lugn och nu hoppas vi verkligen på att det kommer hålla tills de kommer tillbaka om någon månad för att gräva ned ny kabel.
En ljus, kall mexikan
Sweet.
Utflykt i solen
Efter jobbet åkte vi på familjeutflykt idag. Packade bullar och saft. Tog med plättar. Styrde mot Nyckelviken där vi tänkte njuta av utsikten över Stockholms hamninlopp och sitta på en liten strand och lyssna på vågorna. Underbart skönt, ända tills ett par rejäla svallvågor dränkte hela stranden där vi satt och gjorde vår filt till en disktrasa. Men, det funkade ändå. Vi slappnade av i solen och tyckte nog lite till mans att Stockholm har väldigt vackra sidor, om man bara letar lite.
Hann också kolla in både söta kaniner och stinkande grisar innan vi vände tillbaka till våra egna kvarter. Jag, som längtar efter vatten gillar den här vyn, men noterar ännu en gång att bristen på riktiga stränder och fritt vatten gör vår del av Östersjön rejält vingklippt.
Människan och månen
Bara för att det känns aktuellt: Den som tror att människan klarade av att ta sig till månen och tillbaka med analog teknik (i en tid när kulram och Volvo Amazon var hi-tech) och dessutom sända TV live från himlakroppen ned till jorden känns i dagsläget i mina ögon en aning mer naiv än den som inte gått på hela grejen. Enligt mig har människan aldrig varit på månen. Men det är knappast en stor grej. Blir istället världens största antiklimax när den första människan på månen inte får fira så hårt som hon eller han borde få göra.
Orättvist. Men kul.