I det senaste numret av eminenta magasinet Filter finns ett mycket läsvärt reportage om bruksorten Deje. Ett reportage om vad som händer när Sverige dör den utdragna industridöden. Väldigt varmt skildrat av Filter.
Med det reportaget i huvudet ser jag kvällens inköpsställe, Coop Forum i Fittja i Södra Stockholm.
När vi flyttade hit till Södra Stockholm 2001 åkte vi ganska ofta till Coop Forum i Fittja. Då var denna affär ett flaggskepp. Det storskaliga testpiloten för Coops omdaning. Här handlade vi med självscanning, utbudet var fantastiskt och servicen god. Kort sagt en riktigt, riktigt bra affär för dagliga inköp. Här fanns också hemelektronik (Power) och McDonald’s. Skomakare, kebab och frisör. Bygghandel och moské under uppbyggande.
Idag ser det lite annorlunda ut. Kunderna har sedan länge slutat komma hit. Åtminstone Svenne och Svea. Coop har successivt krympt och är snart inget Forum längre. McDonaldsrestaurangen stängde för ett par år sedan och det är något av en udda händelse att en McD måste slå igen. Kanske är det läget mellan de utanförskapets förorter Vårby och Fittja? Kanske är det närheten till Skandinaviens största handelsplats Kungens Kurva en avfart bort?
Den här handelsplatsen dör. Inte för att det är brist på människor. Utan av andra anledningar. Men döden är lika synlig som den i Deje. Och kontrasten enorm. Det som en gång var Coops flaggskepp kommer snart inte finnas kvar. Och inte ens moskén är färdigbyggd.
Mer slöseri med resurser
Mitt kylskåp håller fyra grader. Rekommenderad kyla är mellan 4 och 6 grader. Sju månader om året är medeltemperaturen (över ett dygn) inte högre än 6 grader i Stockholm. Alltså slösar jag vansinnigt mycket energi på att kyla maten på konstgjord väg, när jag egentligen lika gärna kunde ha den i ett hål i marken. (Eller kanske i en mer skyddad konstruktion för att den inte ska ätas upp av djuren därute). Åtminstone sju månader om året.
Låter det knasigt? Tja, kanske. Men det är nog knasigare ändå att vi använder energi för att skapa en temperatur inne i ett skåp som redan finns ute. Vore ju enklare att dra ut kontakten och ställa ut kylskåpet på en plats väl skyddad från solen så håller det ju lagom temperatur utan energislöseri.
Slöseri med resurser
I vår familj duschar vi kanske sammanlagt femton minuter varje dag. Alltså värmer vi vatten i onödan under resten av dygnets 23 timmar och 45 minuter. Det kräver rätt mycket energi. Och kostar rätt mycket pengar.
Kärlek enligt dagisbarnen
Microblogging
Just nu tycker jag inte om EPIserver. Inte alls.
Skratta åt eländet
Här sitter jag vid min numera ganska svala arbetsplats i garaget. Klockan närmar sig 23:30 och jag har några timmars arbete med en presentation jag ska hålla imorgon 09:00 framför mig. Uppkopplingen mot Internet (som stabiliserats av de senaste dagarnas kyla) väljer nu att fungera sporadiskt vilket förlänger mitt arbete eftersom jag arbetar direkt mot arbetsgivarens CMS då presentationen jag ska hålla handlar om nya webbsidor…
…det är bara att skratta åt eländet. Nu ska jag göra mig en kopp gott Isola och köra på. Har tre lager tröjor, dubbla strumpor och bra musik. Det finns människor som dör av fånigare futtigheter än mina. Just nu. Själv ska jag försöka åka med utan att gnälla i fortsättningen. Det är ändå ingen som förstår vad jag menar eftersom jag inte lyckas göra mig förstådd. Det är svårt att kommunicera med känslor när det enda som gör att människor förstår är fakta.
Livet på toppen, i början av 2009. Nu kör vi!
En fika blev en middag
Min mamma ringde mitt på dagen och undrade om vi ville komma över och smaka på nybakat. Det ville vi och det slutade inte bättre än att vi blev kvar på middag också. Gott och skönt.