Utan byxor?
Jag vet inte om den eller de som arbetar i den här vagnen på torget i Karlshamn har byxor på sig. Vågade aldrig gå runt och titta.
Tropisk värme
Det är grymt varmt här i Blekinge. Tro inte på väderleksrapporten. Luftfuktigheten är hög, solen stark och kvällarna tokvarma. Jag svettas.
Huvudet fullt
Mitt huvud är alldeles fullt. Mycket diskussioner och planering på lönearbetets konferens. Tankar om min egen framtid som egen. Och hotellet jag bor på är tokdyra på bredband. Det är sent och jag är trött, men kan inte sova. Dessutom ska jag snart sluta röka, igen.
Livets stora frågor.
Grattis pappa!
I dag fyller världens bästa pappa år. Det är min pappa. Vi träffades faktiskt senast i helgen. Som vanligt alldeles för kort, men ändå. Min pappa är ett stort stöd i mitt liv utan att tränga sig på. Men, jag vet att han alltid finns där. Så grattis pappa.
Dagens bild 21 augusti 2007
Dagens bild 20 juli 2007
Rivstart
Högt tempo från start. En till skola, en annan till dagis. Genom rusningen in till stan. Telefonmöte. Avrapporteringsmöte. Snart in i bil och sextio mil söderut. Tre planeringsdagar.
Ett sista hej då
John Holm har skrivit en fantastiskt vacker sång om den här tiden på året. ”Den öde stranden” heter den och har spelats in även av Per Gessle och Anna + Idde i fina versioner. Jag lyssnar alltid på den upprepade gånger dagarna innan semestern tar slut. Tycker synd om mig själv och alla andra som lever här uppe i kalla, mörka blindtarmen Skandinavien. Det är ett självömkansplåster som gör hösten lättare att acceptera.
Lyssna själv på Annas och Iddes MySpace-sida.
Så här går texten:
Sommaren dör det är därför jag är ledsen ikväll
Sommaren dör det är därför jag är ledsen ikväll
Jag kämpar vid dess sida, men hösten känns i kvällningen
Öde strand möter vågen när den slår mot land
Öde strand möter vågen när den slår mot land
Kvar finns inga sommarbarn, bara fiskaren med sitt garn
Sommarbarn sommarbarn aktar sina ben
Sommarbarn sommarbarn aktar sina ben
Hon blir rädd nar våg blir kall
Blir då rädd för vågens svall
Mitt kärleksbarn tar med sej sommaren när hon far till stan
Mitt kärleksbarn tar med sej sommaren när hon far till stan
Kvar blir bara ensamhet, ensamhet och enslighet
Hej hej sommar!
Jag är lite vemodig ikväll. Sommaren är verkligen över nu. Kanske inte meteorologiskt, men själsligt. Det börjar skymma tidigare. Timmarna för ljus och improvisation kommer förbytas till timmar för planering och rutiner. Vardagen är tillbaka – att älska och hata. Det går inte att göra något åt det. Inget att gräva ned sig för. Men, sommaren har varit så skön och fantastisk att jag redan saknar den. Tiden med barnen i lugn och ro. Resor till och med mina egna föräldrar. Möten med mina bröder. Vi är alla så avspända och sköna under sommaren, innan snaran dras åt igen. Så tack för alla sköna stunder!
Men, jag känner att förändringar är på gång. Hej hej sommar!