Idag tror jag att jag bestämmer mig för att Sverige nog bara är på låtsas. De slutliga anledningarna har uppdagats idag.
Volvo delar ut fyra miljarder och sparkar femtonhundra
AB Volvo, den del som gör allt det där andra än personbilar, har sköna ägare. Först fattar koncernen beslut om aktieutdelning värd fyra miljarder. Två veckor senare varslar man femtonhundra anställda om uppsägning på grund av dålig lönsamhet. Och som lök på laxen försöker nu Volvos ledning ta sig ur ett avtal där de beställt två sköna privatjet till ledningen eftersom dessa kostar i runda slängar 800 miljoner. En koncernledning som agerar så här kan inte ha världens smartaste ägare bakom sig. De måste vara på låtsas.
Staten glömde bort Stockholms spårtrafik, igen
Efter tusentals arbetstimmar av utredare, förhandlare och politiker var Stockholmsregionen ganska överens om hur satsningar på utbyggd spårtrafik, bland annat i Huddinge, ska få regionen att växa hållbart. Det tog år att komma fram, men nu var kommuner och landsting överens. Staten var det dock inte. För när de statliga myndigheterna nu presenterar sina planer finns dessa för Stockholm viktiga spårförbindelser inte med i budgeten. Så vi fortsätter åka bil. Utredningarna var nog bara på låtsas.
Offentliga sektorn imploderar
Den offentliga sektorn, dvs skattefinansierade verksamheter som skola, sjukvård, omsorg och infrastruktur håller på att implodera. Landet är fortfarande i konjunkturens nedförsbacke, men redan har varsel-mellan-raderna fått ganska många duktiga tjänstemän att börja fundera på sitt karriärval. Något säger mig att den förlamning som nu visar sig i olika delar av den skattefinansierade sektorn kommer medföra att de unga människorna kommer söka sig bort, och att de kommande tjugo åren kommer medföra en ras för kvaliteten i de verksamheter som finansieras med skatter när alla fyrtiotalister slutligen går i pension och inga människor födda efter 1976 vill arbeta i den offentliga sektorn. Eftersom det bara är på låtsas.
Men, å andra sidan vad vet jag? Frågan är om ens jag är på riktigt.
Mina ord om The Pirate Bay
Hela bloggosfären såväl som traditionella massmediakanaler kommer drunkna i analyser och kommentarer med anledning av tingsrättens fällande dom i rättegången mot The Pirate Bay. Här är mitt bidrag:
I kriget mellan den gamla världens värderingar och den nya leder den gamla världen med 1-0. I det stora hela spelar det ingen som helst roll, eftersom den gamla världen är just gammal. Den är dömd att gå under och ersättas av den nya. Det kan inga rättegångar i hela världen ändra. Normer och värderingar förändras och förnyas ständigt. Oavsett kommersiella intressen. Och just nu säger samhället/marknaden att den inte är beredd att betala lika mycket som förr för upphovsrättsskyddat material. Kulturupplevelser är inte efterfrågade på samma sätt längre.
Dessutom känns det fånigt att prata om nedladdning nu när teknik för strömmande media (som Spotify) gör nedladdningen som sådan tämligen förlegad.
Vad som är upprörande i mitt tycke är straffsatsen. Ett års fängelse plus en nota på 30 miljoner kronor. Om vi skippar skadeståndet och kikar på fängelsestraffet blir det intressant. Jag googlade på ”ett års fängelse” och hittade artiklar om andra som dömts till så lång tid i fängelse. Vad de hade gjort? Skjutit in granater genom fönster hos andra, begått sexuella övergrepp och misshandlat människor. Bland annat.
Sånger om Sverige
Tre svenska sånger som fungerar bättre som nationalsång än Du gamla du fria. Jag har länkat till texter under varje filmklipp, så du kan sjunga med. Tar gärna emot tips på andra nationalsånger.
Kjell Höglund: Man vänjer sig
Lakanen snor sig och blir fuktiga av svett
och nattens timmar är som gummiband
i väntan på glömskans sömn
så ringer väckarklockan
herrejävlar, denna pina, man orkar inte tvätta sig
dricker kallnat kaffe från igår
och ute är det kallt och mörkt och ruggigt och dimma
men man vänjer sig
man vänjer sig
Ted Ström/Monica Törnell: Vintersaga
Frusen törst i kön till stadspuben i Luleå
Frusna drömmar uti monarkin
Kärleken får leva mellan nattskiftet och drömmen
Kärleken går på billigt vin
Det är då som det stora vemodet rullar in
Och från havet blåser en isande, gråkall vind.
Allan Edwall: Förhoppning
Jag haver slösat bort mitt enda liv på snus och knulla och travet
Och spriten har jag haft som tidsfördriv.
Och ont i skalln fick jag av’et.
Klarspråk gillas av opinionen
Kort politisk analys med anledning av att en mätning visar att Moderatena nu är Sveriges största parti: Jag tror att det handlar om klarspråk. Under de senaste veckornas nyhetsflöde med bonuskaruseller och nattsvarta prognoser för konjunkturutveckling och arbetslöshet har finansminister Borg och statsminister Reinfeld varit väldigt tydliga med vad de tänker lägga sig i och inte. De har inte målat upp några klämkäcka bilder av att det vänder nu. Tvärtom, de är tydliga med att Sverige fortfarande är på väg ner i en ännu djupare svacka och att det inte går att trolla fram en vändning.
Jag tror det är anledningen till att partiets popularitet ökar. Tjänstemannaretoriken gillas av svenskarna. Det får Moderaterna att framstå som ansvarstagande, vilket rimligtvis är deras enda hopp att få behålla makten efter nästa års val. Det brukar inte gå så bra för sittande regeringar som går till val i lågkonjunktur.
Drevet går tills Wanja går
Nu går drevet. Journalister, fackliga opportunister och andra har bestämt sig för att Wanja Lundby-Wedin ska bort. Frågan är hur lång tid det tar. Hon vald som LO:s ordförande till 2012. Frågan är om hon kommer lämna på en gång, eller om det kommer meddelas att hon lämnar 2010. Något säger mig att krafter inom LO jobbar ganska hårt bakom kulisserna och att det är dags för IF Metalls ordförande Stefan Lövén att ta över.
Jag tror inte det spelar någon roll att Wanja L-W får stöd av Göran Thunhammar och Ebba Lindsjöö. När drevet går så brukar det vara kört.
Tre terminer i skolan, varför inte?
En grupp inom Centern har tagit fram förslag om att införa tre terminer i den svenska skolan. Något säger mig att det kommer bli något av ett ramaskri kring detta. Själv tycker jag alla förslag om att förändra skolan är bra. Skolan måste ifrågasättas och utvecklas, hela tiden. Min erfaranhet av skolan som förälder är hittills sex läsår. Mycket har varit bra, men mycket måste också ifrågasättas.
Mest av allt den känsla jag har av att skolan minst lika mycket är en institution för förvaring av barn som ett ställe där kunskap förmedlas och utvecklas. I Storbrittanien och Tyskland har tre terminer fungerat i många år. Kanske kan de göra att lärarna hinner med att se alla elever på ett bättre sätt. Jag vet inte. Däremot tilltalas jag av tanken att läsår och arbetsliv kan harmoniseras så barnens ledighet och föräldrarnas funkar bättre ihop.
Självklart ska tre terminer diskuteras. Istället för att slentrianmässigt dissas.
Girighet och avund
Just nu avslöjas den ena direktören efter den andra med handen i syltburken. Det är inte första gången. De flesta av våra ledare har väldigt bra betalt, trots att de oftast är rätt värdelösa i dåliga tider. Under min livstid har ledarnas löner varit ett återkommande tema för olika mediedrev. Det skapar rätt kontraproduktiva stämningar. Många är förbannade på de som skor sig på ”oss vanliga” och även när de faktiskt snor våra pengar (säg hej till AMF Pension!) plockar ut bonus eller höjer sin lön (säg hej till SEB!). Girighetens ansikte är inte vackert.
Men, avundsjukans ansikte är knappast finare. Och jag tror faktiskt att de flesta av oss som blir förbannade på de giriga blir det för att vi vill ha lika mycket pengar som dem.
Två dödssynder som tar ut varandra. Girighet och avund.
Beslutsfattare?
Facket medverkar till att sänka lönerna och höjer samtidigt avgiften till A-kassan. Det är Sverige 2009 och allt fler beslutsfattare ränner huvudlöst runt och fattar antibeslut. Det börjar bli smärtsamt uppenbart att vi har en hel armé av beslutsfattare som bara fungerar när det är medvind, soligt och varmt i en lång nedförsbacke.
När det börjar ta emot tappar de huvudet.
Jämställdhetsintegrering
Idag satt jag hela arbetsdagen i ett konferensrum på Folkets Hus i Huddinge. Vi pratade jämställdhetsintegrering, vilket förenklat handlar om hur vi i vårt arbete ser till att både kvinnors och mäns intressen tillvaratas. Spännande, frustrerande och inspirerande. Världen är allt annat än jämställd, tro inget annat.
Ironiskt nog satt jag hela dagen med ansiktet vänt rakt emot en tavla som inte riktigt kändes avspänd i sammanhanget.
Eneroth kan satsa sitt eget kapital
Nu krävs ledarskap. Nu krävs beslutsamhet. Nu krävs besked för att stärka Sverige som industrination.
Så avslutar Tomas Eneroth en artikel på newsmill.se. Eneroth är Socialdemokraternas talesman i näringspolitiska frågor. Jag tror han i ett förvirrat ögonblick tror sig kunna vinna röster på att leka lite populist i SAAB-stormen. Under parollen ”Riktiga politiker räddar SAAB” tror jag det finns risk för att flera andra kommer göra honom sällskap och så kommer GM:s och SAAB:s gemensamma inkompetens glömmas bort och bli en partipolitisk fråga istället.
Därför vill jag påminna Tomas Eneroth och andra om att det enda som lett SAAB fram till dagens bistra verklighet är bristen på innovation. Bristen på insikt om att kunderna efterfrågar något annat. Lägg till GM:s aktieägares girighet så har du en bra anamnes.
SAAB har inte gått med vinst sedan vinterkriget, typ. Den som tycker det verkar tryggt att investera pengar i det bolaget kan göra det med eget kapital. Den som tycker vi ska investera skattepengar som symbolgest kan ge upp sina försök att ta över makten i kungariket Sverige. Jag tror de flesta av oss redan konstaterat att SAAB inte har förutsättningar att överleva.
Så släng inte bort våra skattepengar i onödan. Investera dina egna sparslantar, Tomas.
Jag hoppas norska mijardärer tillsammans med Think går in och köper upp SAAB för en billigt peng, ställer om drivlinan och börjar serieproducera elbilar i större antal. Lägg ett skambud. SAAB är som bolag värdelöst, men den kunskap och erfarenhet som finns av att bygga bilar vore nog bra för Think.