Att förstöra ett ord

En av morgonens större nyheter var att LO:s olika förbundsstyrelsen till större delen består av män. Frågan är väl om det var en nyhet. Huvudanledningen till att kvinnor tjänar mindre pengar än män är ju att det bara är män som förhandlar och avtalar. Män från arbetsgivare. Män från arbetstagare. Samhället byggdes av män för män och alla andra är avvikande.
Men det finns en rörelse, bland flera, som försöker bredda denna bas av skapande. Den har några år på nacken och kallas ibland för feminism. LO säger sig vara en feministisk rörelse. Så kan man också förstöra ett ord.

“Nu vill jag göra porr”

Lindas utspel i ena kvällstidningen.Faddes i konkurrenten.
Hade lovat mig själv att aldrig bry mig. Aldrig slösa text och tankar på detta par, men dagens artiklar är för mycket samtid för att inte analysera. Vad som sägs, hur det gick till när de skrevs och varför någon överhuvudtaget bryr sig. Inget annat än klassisk samtidsjournalistik. Samma dag som kvällstidningarna dessutom skriver om Kikki som satte en köttbit i halsen på Finlandsbåten, Michael Jackson som får massa pengar för att mingla och att Anna Nicole Smiths halvsyster ska operera sig för att likna sin döda halvsyster och lägra mannen som uppenbarligen avlat barn tillsammans med den nu döda kvinnan.
Samtiden är galen. Den djupare innebörden i detta är helt och hållet oklar.

Kvällspressen kryper för kungahusen

Blir lätt illamående när jag bläddrar i kvällstidningarna vid lunchen. Iofs inte så ovanligt, men idag lite värre. Både Getingen och Bladet ondgör sig över det faktum att Mikael Wiehe tydligen uttalat sig om dansk flyktingpolitik när han uppträdde inför de danska och svenska kungaparen härförleden. Han har skämt ut det svenska kungaparet och attackerat det danska, allt enligt fåra härliga kvällstidningar.
Således är en schimär utskämning av låtsasmänniskor en större skam än en alldeles verklig mur mot riktiga människor. Det är vad kvällstidningarna vill sälja till oss idag.

Cyniker och bittra snubbar

Självömkande journalister vältrar sig nu i bloggmongonas aggressioner. I morgon får jag nog ta emot minst en sur kommentar på min recension av Brett Andersons skiva som publiceras på dagensskiva.com vid midnatt. Vem bryr sig?

Ingen vill veta vart du köpt din väska, eller varför

Just nu pågår en alldeles för lång och knasig debatt mellan olika kultur- och blingblingskribenter med knasiga agendor. Min korta sammanfattning är att några vill opponera sig mot den nya popkulturen shopping samtidigt som några andra försvarar den. Mitt inlägg i debatten är att det är mikrotragiskt att människor slösar bort så mycket tid på oväsentligheter. Jag tror världen skulle bli lite, lite varmare och bättre om vi funderade mer på oss själva och hur vi beter oss än muttrade om andras beteenden. Varför titta i andras navlar?
Jag vill inte veta vart du köpt din väska, eller varför. Inte ens hur dyr den var.
Men jag hoppas du är nöjd med den.

I all korthet

Nya Wembley är äntligen invigt, Englands U21-landslag spelade 3-3 mot Italiens dito i den första tävlingsmatchen på arenan. EU fyller femtio år, eller det har åtminstone gått så många år sedan Kol- och stålunionen formerades. I natt sägs det vara dags att ställa om tiden igen. En timmes kortare sömn menar en del, en timme kortare dag i morgon, menar jag. Nu är det dags för flygplansrysaren Red Eye på Canal+.