Det börjar bli dags för kompletteringen av mina tre hjärtan på höger underarm. Så här ser arbetstanken ut just nu. Samma tre hjärtan, men lite mindre abstrakta. Vänster underarm den här gången.
Blås upp mig och stick hål på mig
Bäst just nu: Emil Jensens finfina mjukispop i Så får du mig ändå. En otroligt skön låt som lovar gott inför Emils kommande album som kommer börja säljas under sommarens turné där Emil turnerar med Lars Winnerbäck.
Det finns stunder då livet som musikrecensent är ljuvliga. Vissa förhandsexemplar kan göra min dag.
En kväll vid Djurgårdsbrunn
Har jobbat intensivt efter fotograferingen eftersom jag har problem med minneskort och mina kameror. Plötsligt får jag ett påminnande SMS om att jag ju ska vara vid Djurgårdsbrunn för att träffa ett gäng vänner från förr. Min kompis Fredrik ska gifta sig och det vankades picknick. Kommer dit två timmar försent men hinner sitta ned en stund och prata med några sköna snubbar jag träffar alldeles för sällan.
Väl hemma visar det sig att alla bilder är räddade och överförda till Macen. Pust och skönt. Men, jag måste stressa till kameraverkstaden och få alla mina älsklingar åtgärdade.
Hon vill inte
Ella är världens finaste barn. Men just nu oerhört tålamodskrävande. Här står hon i regnet mellan brevlådan och huset och vill inte. Vill inte vara hemma. Vill inte vara ute. Vill inte ha sniglar på gräsmattan. Vi kan väl kalla det trotsålder. Den gör henne till ett ynkligt, gnälligt monster som inte vill något.
Jag älskar henne.
De bästa är de som drabbas värst
Just nu klappar mitt hjärta ett par slag extra i minuten av medkänsla för min svärfar och hans syskon. De har förlorat en syster på ett sätt som är så omskakande att jag inte ens kan försöka förstå vad de går igenom. Några fantastiska människor med otroligt stora hjärtan och varma sinnen som gjort stora intryck på mig när det gäller min fåfänga jakt på att förstå vad det här livet går ut på egentligen genomgår just nu något riktigt hemskt. Liksom Camilla, hennes systrar och kusiner.
Jag sitter i den yttre cirkeln av det som händer och försöker förstå. Det går inte så bra.
Men, jag är full av kärlek och respekt för de här fantastiska människorna. Därför slår mitt hjärta extraslag nu. Kanske är det ett tafatt försök att förmedla lite extra energi till de som behöver det. Troligen mest en fånig tanke i min hjärna. De bästa drabbas alltid av de värsta motgångarna i livet.
På topp!
Det har varit en otroligt skön vecka. Solen strålar och det är försommarvarmt ute. Snart ska jag hem till glada barn och en på alla sätt vacker livskamrat. Livet är toppen!
Arga lappar
Du har med all säkerhet sett dem på jobbet, i porten, tvättstugan, studentkorridoren… de arga lapparna som talar om hur du förväntas göra. Nu finns en skön blogg som samlar på såna. Den här kan nog vara den bästa jag sätt, nånsin:
Jag har inte hoppat klart än
Lite stressad pappa: Ska du komma med in nu då?
Ella: Jag har inte hoppat klart än.
Lite stressad pappa slutar vara stressad.
Kaffepaus
När jag kan komma hem ifrån jobbet, göra en latte och sätta mig ute i eftermiddagssolen för att titta på barnen som hoppar studsmatta känner jag mig som en ganska skön snubbe. Mer grader på termometern och fler soltimmar, tack.
Kalla mig farbror
Vaknar till födelsedagen som gör mig till trettiosjuåring. De sjunger för mig när jag kommer ut ifrån duschen. Barnen hjälper till. Den lilla mycket villigt, den stora lite pinsamt ovilligt. Jag får en fotvårdsbehandling i present. Befinner mig i fritt fall mitt emellan trettiofem och fyrtio. Känns rätt skönt.
Kalla mig farbror.