Vaknar i tid. Somnar om och blir väckt. Lyssnar på Morgonpasset i P3 som alltid är bäst på fredagmorgnar då de kör The Ultimate Morning Experience. Sen hinner jag läsa nyheter, eftersom bredbandet tillfälligt fungerar, dricka min latte och klä mig och Ella i lugn och ro innan vi sätter oss på moppen för att ljudlöst glida till dagis. Sen far jag vidare, stannar en minut vid Trehörningen där jag tar några djupa andetag innan jag tar mig till jobbet. Solen skiner och min dag kommer avslutas med ett utomhusmöte med ett byggbolag där vi ska gå igenom ett event som ska hållas om en månad.
Det känns som en bra dag.
Tom tank
Nu har jag för första gången tangerat tom tank på elmoppen. Kört till batterierna är tomma alltså. Enligt tillverkaren ska mopeden klara mellan 70 och 100 kilometer på en laddning under förutsättning att föraren väger 75 kilo och vägen är plan. Nu väger jag betydligt mer än 75 kilo och vägarna jag far på är ganska kuperade så därför anser jag att 60 kilometer på en laddning är bra. Allra helst som det är rätt kallt i luften fortfarande.
Elbilar intresserar moderaterna
Riksdagsledamoten Eliza Rozkowska Öberg kommenterar ett inlägg jag gjort om elbilar tidigare. Själv kan jag inte kommentera på hennes blogg men konstaterar att morgondagens semiarium i riksdagen om elbilar känns lovande. Det verkar som om både biltillverkare och politiker inser att samhället börjar blir redo för elfordon. På riktigt. Biltillverkarna har pengar att tjäna här, politiker och andra samhällsbyggare kan göra miljön i våra städer och vår hälsa bättre.
Så, vad väntar vi på?
Kommer hem
Ella och jag kommer hem med ett leende på läpparna. Hon är en bra passagerare på moppen.
Ny vardag
Klev upp vanlig tid imorse. Skjutsade en förnöjd Ella på moppen till dagis. Från dagis åkte jag till min nya arbetsplats, men tog omvägen via sjön Trehörningen för att få titta på morgonen. Sen möten, presentationer, hej och goddag. Rotarylunch för att lyssna på Carl Cederschiöld prata om Stockholms infrastruktur. Därefter hämtade jag upp min nya tjänstemobil (HTC Dual Touch). I sällskap med en kollega tog jag en tur till Kungens Kurva för att leta efter en MacBook att använda som jobbförlängare hemma och på resa. Fanns inte i lager. Därefter lite sittande med dator och telefoninställningar innan jag åkte hem på moppen via Trehörningen i eftermiddagssolen.
Sweet.
Fyra mil
Har nu åkt fyra mil på elmoppen. Idag skjutsade jag Hanna till träningar. Varmt och skönt väder. Vi susar fram mer eller mindre ljudlöst på villavägarna och småpratar samtidigt. Moppen är stadig och känns trygg. Visst märks det i de brantaste uppförsbackarna att den har lite jobbigt, men då trycker jag på boostknappen så blir det genast lättare. Imorgon börjar jag mitt nya jobb och då blir det vardagsåkande. Laddningskostnaden hittills är tre kronor. Utsläppen noll.
Hoppas bara gruset sopas bort från vägarna snart så kurvtagningen känns mindre riskfylld.
E-max 110s
Det här är ett gammalt inlägg. Vill du veta mer om mina erfarenheter av att köra E-max? Kolla i elfordonskategorin.
E-max 110s. Nu en del av min framtid. Ett ekologiskt, ekonomiskt och roligt sätt att transportera sig själv. Hämtade upp den på eftermiddagen hos Fredrik och Per på Emission Free Bikes i Slagsta. Första prövningen de femton kilometrarna hem i nollgradig luft. Den tunga mopeden ligger stadigt på vägen. Elmotorn drar jämnt och starkt, när den slår av vid lagstiftade 45 km/h känns det snopet, som den har mer att ge. Att röra sig i trafiken kändes helt ok. Turen var lite kall, men jag lär inte åka särskilt många så här långa turer i den här temperaturen.
Emission Free Bikes ska ha beröm. De har stått för saklig information på ett jämrans trevligt sätt. Känns trygga som leverantörer. Hoppas verkligen de kommer gå bra för dem. Den typen av entreprenörer, som säljer smarta produkter, behövs. Att de lyckades få ett försäkringsbolag att förstå att farbröder som jag med ekosamvete vägrar betala försäkringspremier anpassade efter femtonåringar med racerambitioner utan trafikvana tyder på smarthet.
Så här långt är betyget för E-max högt, lika högt för EF-Bikes. Mitt också, eftersom jag faktiskt gjorde slag i saken och förenade ekologi, ekonomi och lust. Om nu bara våren kommer på riktigt när jag byter jobb om en vecka kommer detta bli en bra del av min vardag.
Det våras för elfordonen i Stockholm
Efter att regeringen, Volvo och Vattenfall presenterat sin satsning på elbilar och laddningsplatser för dessa följer fler efter. Nu har även Stockholms stad och Fortum presenterat en satsning på utbyggd infrastruktur för den som väljer att åka med fordon som drivs av elmotorer.
Jag tror väldigt hårt på den här tekniken. Det kommer göra det möjligt för människor att färdas på sitt sätt utan att behöva välja mellan kollektivtrafiken för ekonomins och miljöns skull eller flexibiliteten med att åka eget fordon.
En svensk elbil?
Äntligen verkar det hända något även här i Sverige. Volvo, Vattenfall och staten i samarbete. Hoppas verkligen det är en seriös satsning. Det behövs nämligen både ett fordon och infrastruktur för att kunna ladda batterierna. DN beskriver initiativet så här.
I Norge finns detta redan. Både bilen och infrastrukturen.
Moppeågren
Jag har liksom bestämt mig. Att jag när jag byter jobb om ett par veckor jag också ska byta liv. Slut på onödig förbrukning av fossila bränslen. Slut på onödiga bilresor. Dessutom slut på rökning och dåliga kostvanor. Hej då stress. Hej harmoni.
Jag har också liksom bestämt mig för att köpa en elmoped för att transportera mig själv på. Den är ganska dyr, men hållbar. Försäkringsbolagens offerter är ett hån (jag är en farbror som vill leva hållbart, inte en femtonåring som vill leka Blixt Gordon). Men värst av allt är min partner direkt avvisande och negativ till mina tankar.
Hon liksom många andra säger: Cykla då! Det är gratis och det behöver du.
Visst. Men ingen av dem tänker på att jag inte vill stånka mig fram på cykel när jag har måste-tider att passa. Till dagis. Från dagis. Ingen av dem vet eller bryr sig om att jag behöver vara rörlig i mitt nya arbete, men att jag inte vill vara beroende av en bil för att ta mig till olika möten och uppgifter. Att jag vill visa för mig själv och omvärlden hur mycket onödiga bilresor vi gör.
Ta cykeln, eller fortsätt åka bil är min närmaste omgivnings uppfattning. Vilket också betyder ”gör som alla andra”.
De har fel. Det är bara jag som vet vad jag behöver. Men konsensusnarkomanen i mig vill fatta beslutet utan onödiga intressekonflikter. Goddamn, att det ska vara så svårt att göra det rätta.