Vaknar, somnar om. Vaknar igen, somnar om lite till. Vaknar för sista gången går upp och gör en latte. Äter frukost. Sen åker Hanna och jag till Emission Free Bikes i Slagsta och provkör E-max 90s och E-max 110s. Jag kör, hon sitter med. Sen hem via ICA Maxi för att fika med Eriks pappa samtidigt som Ella och Erik leker. Efter att Erik tröttnat och vill hem tar jag lite bilder på barnen för ett uppdrag där jag ska illustrera ”Från förskola till forskning” i en bild som ska ingå i en kampanj i kollektivtrafiken.
Nu, ganska trött. Därför ska det snart micras pizza. Sen väntar Andra Chansen innan jag hoppas på någon bra film. En vampyrfilm ligger och väntar på en DVD.
Hållbart är dyrt
Eftersom jag genomför en gedigen marknadsanalys av den svenska marknaden för eldrivna EU-mopeder just nu har jag hittat ännu en anledning att bli tveksam inför människans vilja att faktiskt göra något för att skapa hållbar utveckling. OK, jag tror jag förstår det där med tillgång och efterfrågan men tycker likförbaskat att det är kontraproduktivt att alla sjyssta produkter (miljövänliga, ekologiska, rättvisemärkta etc) ALLTID är dyrare än ful-produkterna.
Om jag ska leva ett hållbart liv måste jag förutom trycket från omgivningen att hela tiden motivera varför jag vill göra det (det är ju konstigt, mind you) dessutom betala mer för mina produkter. Produkter som förstör framtiden mindre än de andra.
Hållbart är dyrt. Men det finns inte några egentliga alternativ. Eftersom jag vill att mina barn ska få bli gamla och lyckliga.
Alla dessa bilar
Trots att det var första riktiga arbetsdagen efter helgerna var trafiken lugnare än vanligt. Kanske beroende på att Ella och jag var rejält långsamma i starten den här morgonen. Men även relativt o-köiga dagar som den här är det alldeles för många bilar i rörelse. Bilar med ensamma människor i. Som avgasar ned luften jag och mina barn ska andas i. Jag bidrar själv till avgaserna, trots att jag kör etanolbil.
Därför vill jag köpa en elbil.