Första riktiga klassfesten


Ikväll har sexorna klassfest. Nu är det på riktigt. De har sminkat sig och tagit på sig de skönaste kläderna. Tre timmars disco, snacks och fniss på gång. De ser så stora ut, men samtidigt lite små.

Ella blir en mamma


Ella lånar en av Camillas toppar. Plötsligt blir hon en mamma som tar hand om sina barn. Mig lägger hon i sängen, läser en saga och ser till att jag somnar. Sen poserar hon och gör alla mammaposer hon kan.

Sammanfattning

Seg morgon. Sur Ella. Hanna ringer och har glömt viktiga saker. Jag åker hem och hämtar. Transporterar till skolan. Full fart på jobbet och jag kör på till strax efter sex då jag möter upp Camilla, barnen och ett gäng andra trevliga släktingar och vänner som äter middag hemma hos min mamma.
Skulle tro jag har hunnit gå ungefär 10000 steg idag.

Morgonmys


Här ligger Ella och jag. Det är tisdag morgon och klockan är fem i åtta. Frukosten håller på att sjunka ned och vi värmer oss under en filt och ett täcke. Samlar kraft för att åka iväg till dagens aktiviteter.

En oväntat skön dag


Börjar dagen med att sova lite för länge. Sen kommer våra vänner Per och Jeanette över och hälsar på. Jag fotograferar deras barn och bilderna blir bra. Vi dricker kaffe, pratar och skvallrar lite innan de ska vidare. Camilla och jag åker en kortis till Kungens Kurva där vi handlar ett par DVD-filmer och lördagsgodis.
I bilen på vägen hem ringer mobilen. Det är vår trevliga granne Lotta som undrar om vi vill komma på spontanmiddag. Det vill vi. Vi bjuds på vansinnigt god mat, gott vin och ett personligt samtal om gemensamma erfarenheter av livets med- och motgångar som gör att jag nu känner mig alldeles upplyft av att vi satt fyra vuxna människor och pratade om saker jag aldrig pratat med någon utanför familjen om samtidigt som barnen hade trevligt tillsammans.
En oväntat skön dag i november.

Lägesrapport: Lilla barnet


Ella är världens mest störiga fyraåring. Trotsig och tjurig. Obstinat. Med en vilja och styrka som gör mig stolt samtidigt som jag biter mig i tungan för att inte skrika åt henne när hon vägrar göra vad jag ber henne. Verkar det konstigt? Well, livet är konstigt.
På dagis går det bra. Hennes nya resursperson är lyhörd och duktig. Det känns tryggt. Senaste besöket på diabetesmottagningen visade att Ellas hba1c ligger bra, men fortfarande kan sjunka en aning. Hon tenderar fortfarande att pendla kraftigt mellan högt och lågt blodsocker från och till.
Hennes stenhårt rosa och tingeltangliga prinsess-/glamourperiod ser fortfarande inte ut att sluta. Men under kvällens fotosession freestylade hon med diverse attiraljer hon hittade i garaget. Jag bara tog bilderna. Alla poser och detaljer är hennes egna. Hon trivs framför kameran.