Jag har kommit halvvägs igenom min första vecka i studion. Två dagar av intensivt slutfixande och en dag av riktigt arbete. Många timmar i bilköer. Jag återkommer. Det här kommer nog bli bra, men just idag känner jag mig otillräcklig, osäker och trött.
Återkommer.
Ryggen åt skiten
Planen är enkel. Jag ska försöka vända ryggen åt skiten. Åt sakerna jag inte kan påverka. Det som inte är värt att lägga energi på. Om du ser mig så här, då vet du.
Tuff
Det finns de som undrar exakt hur tuff jag är. Well, jag går ut i bara kavaj när det är åtta grader kallt för att få i mig nikotin och en sjujäkla massa andra dödliga gifter. Ungefär så tuff.
Och så lite jobb…
Overkligt
Det är en overkligt vacker vinterdag i södra Stockholm. Jag sitter hemma och jobbar eftersom Ella är hostig idag. Hon låter som en hund och jag skriver protokoll, gör ett julkort och svarar på offerter. Saker börja lösa ut sig. De senaste veckornas tokstress är över. Jag är ikapp. Ett bra samtal med min fantastiska chef fick mig att förstå att jag faktiskt bidrar med bra saker även om jag själv inte förstår/tycker/ser det alla gånger. En jobbig period med omorganisation på jobbet är över och den tråkiga känslan av att jag kommer förlora några fantastiska människor i min vardag går nu över i att jag ser fram emot att möta dem på andra sätt framöver.
Jag känner mig overkligt närvarande idag. Här och nu är mixen bra. Överallt där jag rör mig finns fantastiska, kreativa och kunniga människor. Och nästa år kommer jag vidga cirklarna när jag går ned i lönearbetstid till 75 procent för att en vecka varje månad utveckla mitt eget företagande som fotograf hos fantastiska Jenny och Birgitta, två av Sveriges allra skönaste designers i en lokal vid Hägersten/Telefonplan.
Så nu känns det bra att ta med Ella ut i den krispiga kylan för att hämta paket från Tyskland, äta lunch, köpa gokaffe på världens bästa Mi Piace, hämta upp färg till våra golvlister och bländas av den fulländade decembersolen.
En ful dag
Idag var det en ful dag. Förvisso gjorde det ymniga snöfallet sitt för att fina till mina kvarter, men dagen var ful. Sov för lite, vaknade för tidigt, skulle hinna för mycket. Sur och tvär. Ett nytt avsked på jobbet. De gör faktiskt ont ibland. Hinna fram och tillbaka för att hämta grejer, lämna bilen, dörrar som inte går att öppna i offentliga miljöer. Tåg som är försenade. På den vägen var det. Tills plötsligt ett litet takras på kanske nån liter snö föll ned klockrent i min luva och ned på ryggen under kavajen.
Där vände dagen. Ungefär klockan halv tre jobbade den sig upp till en vanlig dag.
Sankta Lucia
Klockan är halv sex. Ella sitter nedanför min stol i tomtedräkt och läser. De andra är och handlar. Jag har fotograferat en groda, två apor och två familjer idag. Redigerat lite och klarat av leveranser av förra veckans sessioner. Noterar att mina byxor håller på att växa ifrån mig och att det snart ska bakas pepparkakor i vårt kök. Först middag. Har inte riktigt kommit in i julen än, men känner att den kommer trots allt.
Kanske världens bästa
För ett par dagar sen länkade jag upp tre av de bästa reklamfilmerna någonsin. Well. En av dem ledde fram till den här åtta år senare. Det är den fantastiska Budweiser Wazzup som tydligen användes under Obama-kampanjen. Den som kom på den idén är inget annat än ett geni när det gäller kommunikation. Därför är ovanstående klipp världens bästa. Ever.
Om fem år
Om fem år…
…har jag släppt sargen och givit mig in i politiken, eller…
…driver mitt eget företag på heltid, eller…
…så snurrar jag runt i allt och inget precis som nu och genomför andras planer istället för mina egna…
…lite mer trött.
En av trehundrasextiofem saker
365saker.se är en fantastiskt rolig blogg som nyligen vann Stora Kulturbloggspriset. De tipsar varje dag som en riktig sak du kan göra. Idag är det Sonia, Alex och jag som står i fokus. 365bilder.se är nämligen dagens grej hos 365saker.se. Och saken du kan göra är att fånga en dag.