Ibland kommer det en sån där låt. Som träffar mig mitt i hjärtat. När det känns som att den som skrivit låten kunde varit jag. Det här är en sådan. Som kan sammanfatta mina senaste månader. Den heter ”Dying” och är skriven av Calvin Arsenia. Kärleken jag har i bröstet är fantastisk och pulserande, men ibland gör den väldigt ont också.
You’ll have to scrape me off the ground
All these lies been bringing me down
Been forced to act like I don’t care
But honey, I’ve been bleeding everywhere
I’m dying! I’m dying to love you
Yes, it’s true
It’s true
I’m dying! I’m dying to love you
Yes, it’s true
It’s true
My head ain’t in the clouds
But all these chik-chek-chuky-chalk lines and sirens have been bringing me down
And you don’t think I got what it takes
But you can push, pull, squish, and squeeze me
I swear I won’t break
And I’m dying! I’m dying to love you
Yes, it’s true
It’s true
I’m dying! I’m dying to love you
Yes, it’s true
It’s true
What’s your solution to our future and your past?
I’ll give an answer to the question that you never asked
I’m dying! I’m dying to love you
Yes, it’s true
It’s true
I’m dying! I’m dying to love you
Yes, it’s true
It’s true