Mitt i ingenting

Mars. Det känns som att vara mitt i ingenting. Hopp och förtvivlan. Vintern som aldrig slutar. Möjligheterna som nästan lite hånfullt visar upp sig vid horisonten. Mitt tålamod slutar här någonstans. Det är dags att något händer. Jag avskyr klimatet här där jag lever. Ge mig längre vår och sommar. Eller avgå.