Någon skyller på det tyska skräckvädret. En annan på den polska snöchocken. Den tredje på superkylan från Ryssland. Jag ber ödmjukt att få peka ut den svenska aningslösheten. För trots kunskapen om att vår infrastruktur inte klarar vinterns påfrestningar och trots att vädret prognostiserats att bli så här hela veckan – ingen verkar ha lyssnat.
Så nu sitter människor på stillastående och utfrysta tåg. I bilköer på igensnöade vägar. På resecentrum. Troligen både stressade, uppgivna, frusna och frustrerade.
Jag tycker synd om de som har fastnat. Men, trots allt var just den här julens transportfailande väldigt förutsägbart. Så det känns oerhört skönt att ligga här hemma. Med allt klart. Det fanns en anledning till att vi valde bort resandet den här julen.
Hoppas alla som nu sitter fast kommer fram. Och får en skön julhelg. Det tänker jag ha. Bara ett moment som kan vara en aning osäkert återstår. En kort tur till och från Solna och kvällen-före-häng med den delen av min släkt som bor i Stockholm.
Tänker att vi klarar det.