Jag är genuint äcklad av den här kissa i badhusvattnet-grejen. Att först läsa om att tester visar att det i många svenska badhus är alldeles för höga kvävehalter i vattnet och det högst troligt beror på att människor kissar när de simmar. Det hela toppas av att 56 procent av de närmare 25.000 människor som deltagit i Aftonbladets webbfråga om nyheten medger att de kissar när de simmar i badhuset. Fy fan vad äckligt, säger jag. Att kissa i en allmän pool är vidrigt. Med tanke på att den som gör själv simmar i vattnet är det riktigt osannolikt dumt också.
Som att kissa i badkaret. Eller vid matbordet.
Jag fattar inte. Jag fattar inte. Jag fattar inte.
Disgusting Swedes
Here in Sweden we are right now a bit focused on personal hygiene. Mostly due to the imminent threat of catching Swine Flu when shaking hands with one another. At every workplace and public institution bottles of disinfectant are placed at strategic places and people are encouraged to use them. Frequently. This has made me asking myself if we are swine when not threatened by the flu. I think we are.
And now I’ve got some kind of proof. A few years back, some famous Swedish mediaperson revealed that she, for the forbidden fun of it, used to releave herself/pass water/piss in the water of the public pool she used to swim for exercise. This may very well have been the start of a new Swedish movement. Pool-pissing. Research now shows that nearly 50 percent of the public indoor pools of Sweden may have nitrogen levels that disgusting. Due to people pissing and sweating in the water.
Something to have in mind when visiting Sweden. Read more at The Local.
Update: A few hours later 25.000 readers of Aftonbladet (a crappy Swedish tabloid) has answered a poll and exposed their pool-pissing lusts. 56 percent of these people admitted that they gladly urinates while swimming in public pools. I wonder if they do it in their bath tubs too? I call out to the United Nations, please send the boys and girls with light blue helmets. An intervention is needed.
Jeans, Sverker och mina tarmar
För en tid sedan outade jag att mina tarmar löper amok när jag tar på mig ett särskilt par finfina jeans. Av kommentarerna att döma trodde de flesta att det var någon psykologisk åkomma i min lätt dysfunktionella hjärna. Men nu har min favoritkritiker Sverker Olofsson och hans Plusredaktion gjort en granskning av jeans som visar att det kanske kan finnas förgiftningsanledningar. Det är något skumt med jeans.
Sverker kanske löser mitt problem. Eller egentligen inte, eftersom själva problemet är att jag inte kan ta på mig mina finfina rockabillybrallor utan att riskera att bajsa på mig.
Fintorsdag
Idag bestämde jag mig för att det är fintorsdag. Kostym på. Glasögon på. Finkaffe. Finsushi. Det har till och med gjort människorna jag möter lite finare. Det känns som att jag krängt på mig superhjältekläder. Från anonym och blekfet till finkille. Seriös.
Tur att det är fredag imorgon.
Ännu en bra kamera i iPhone
Takayuki Fukatsu fortsätter skapa sköna kamera-applikationer för iPhone. Nu har jag provat TiltShift Generator som tillsammans med de andra fulkamera-applikationerna i min iPhone gör att den blir allt roligare att fotografera med.
Supersvenskar vs. korkade kineser
Noterar att när det nu visar sig att kinesiska företag verkar intressera sig för svenska biltillverkare, då kryper fördomar och xenofobi fram. Jag har väldigt svårt att förstå varför ett land med en miljard människor ska vara sämre på att tillverka och sälja bilar än ett land med nio miljoner människor. Rimligen borde det vara strålande nyheter för anställda på Volvo och SAAB att kinesiskt kapital kan rädda företagen.
För mig kvittar det förvisso, företag som inte går med vinst bör gå under. Men jag noterar att självgodheten i mitt land firar stora triumfer just nu. Fackliga företrädare, så kallade fordonsexperter och tidningsläsare är överens om kinesiska ägare är från helvetet.
Med tanke på den ringa erfarenhet vi har av kinesiskt ägande tänker jag att det måste bygga på fördomar. Och stolthet. Knappast några bra affärsgrunder.
Två fina citat
Jag har två citat från dagen som gick. Två uttalanden som gjorde mig glad.
De riktiga supportrarna vet vad jag har gjort för klubben. Innan jag kom till klubben hade de inte vunnit på 17 år. När jag kom vann de tre år i rad…
Det är förstås Zlatan Ibrahimovic som svarar på en fråga om hur det känns att komma tillbaka till Milano och spela Champions League mot sitt gamla lag Inter. Bra svar tycker jag.
Pappa, jag tycker du ser cool ut idag.
Ella säger sanningen till mig precis innan vi kliver på moppen för att åka hem från dagis. Ella har koll på vad som är pördigt.
Spotifierad iPhone
OK, från och med idag kan jag för 99 kronor per månad ha tillgång till Spotify i min iPhone. Av rapporter att döma är applikationen klockren. Men, jag inväntar onsdagens Apple-event innan jag börjar köpa tjänsten av Spotify. Det kan ju hända att Apple börjar erbjuda streaming via iTunes…
Sommaren dör
Sommaren dör, det är därför jag är ledsen ikväll
Jag kämpar vid dess sida, men hösten känns ikväll igen
Nu har jag stängt sommaren. Det känns sorgligt. Så nu är det jag som lyssnar på John Holms ”Den öde stranden”. För att göra avslut. För att kunna acceptera hösten.
Bilderna är tagna igår. I Visby.
Ett par rader om Rosas
Vi kom hit fyra timmar försenade. Ändå tas vi emot personligen, mitt i natten. Sover underbart skönt i vårt vita rum med fasta sköna sängar. Vaknar av ljuset när molnen skingras och solen bryter igenom. Lyckas nästan äta frukost ute i den varma sensommarmorgonen innan en rejäl skur tvingar in oss. Men, Rosas personal bjuder på en frukost som smakar lika bra inomhus. Ljuvligt på alla sätt. Två nätter och två morgnar hos Micael, Johan och deras personal har varit den bästa förutsättningen för att kunna njuta av Visby i lugn och ro. Helt utan måsten och krav. Deras tre rum i ett hus från 1200-talet är ett litet personligt paradis.
Rosas Pensionat. Hit kommer vi tillbaka. Om vi får.