OK, nu är det dags. Mitt korståg mot den välmenande idioti som i mångt och mycket genomsyrar kungariket Sverige börjar nu. Mitt alldeles eget rättshaveri. Jag ska försvara en riktigt dum företeelse, men vill först förklara att det jag försvarar är individens rätt att fatta beslut om sig själv. Inget annat.
Det handlar om rökning. En av de mest värdelösa grejer människan kan göra. Som rökare försämrar jag min hälsa, förkortar troligen mitt liv och gör mig själv fattigare eftersom de små lungtorpederna kostar ganska mycket att köpa. Rökning är en dålig grej. Vi som röker är inte så smarta i alla avseenden.
Med det sagt tar jag nu fram min trubbiga vapen och går till attack mot den välmenande idioti som tar sig allt allvarligare uttryck i samhället. Idag rapporterar alla nyhetsmedier i kungariket om en liten uträkning Folkhälsoinstitutet gjort (Sug förresten på namnet på den statliga myndigheten. Smakar underbart unket.). Myndigheten har räknat ut att kungarikets kommuner skulle kunna spara hela 2,6 miljarder kronor om året på att inte låta rökare röka under arbetstid. Kalkylen utgår från att genomsnittsrökaren röker trettio minuter varje arbetsdag och på så sätt lurar sin arbetsgivare på 31300 kronor i lön årligen.
Fine. Så länge som kalkylen bygger på att rökaren under tiden hon eller han röker stänger av sin hjärna också. Och plötsligt inte kan göra något annat än att just röka. Som att tänka ut en lösning på ett problem eller diskutera ett ärende med en annan rökande kollega. Du som aldrig rökt kan rimligen inte veta, men jag lovar, kropp och hjärna fungerar alldeles utmärkt under de tre-fem minuter det tar att dra i sig gifterna från en cigarett.
Flera kommuner i kungariket håller nu på att införa rökfri arbetstid. Även den jag bor och arbetar i. Kortsiktigt kanske bra (om än inte för rökarna) men långsiktigt idiotiskt. Därför att vad dessa organisationer nu säger är att det finns bra människor och dåliga människor. Det här varvet är det rökarna som är dåliga människor. Nästa varv är det du som sitter på toaletten lite för länge varje arbetsdag, eller tar en kaka till torsdagsfikat. Eller du som går till den lokala pizzerian för att äta din lunch. Kanske du som har ett lite för högt BMI.
Jag vet att jag är dum i huvudet som röker. Men jag är beroende och fortsätter ett tag till. Det spelar liksom ingen roll hur många käcka tvångsåtgärder som införs. Frågan är bara om det inte är så att mina dåliga sidor vägs upp av att jag gör ett jävligt bra jobb, trots en ganska sunkig lön. Att jag är lojal mot min arbetsgivare. Det nya regelverket/systemet lär inte ta hänsyn till det.
Jag har tänkt sluta röka. Ska snart göra mitt mest seriösa försök hittills. Det ingår i ett helhetspaket för sanering av kroppen. Frågan är bara om jag kan fortsätta arbeta åt en organisation som vill krama ihjäl mig genom att stänga in mig i en liten låda. Som bit för bit håller på att ta över mitt privatliv genom att styra mitt beteende. Av godhet. Inte min godhet, men systemets.
Det kommer ju påverka min psykiska hälsa. Jag tror på mitt eget beslutsfattande nämligen. Den som vill påverka mig att förändra mitt beteende genom att förbjuda mig att göra saker gör mig mer illa än det denna välmenande idiot vill förbjuda.
När blev demokratiska organisationer lika cyniska som försäkringsbolag? Ta steget fullt ut istället, så vi som röstar fram de som styr i kungarikets kommuner får det lättare att ta ställning. Är det inte bättre för samhällsekonomin att skjuta av alla rökare? Och samtidigt göra upp med andra missbrukare, tjocka, förståndshandikappade, barn och andra som inte är produktiva enligt Folkhälsoinstitutets kalkyl. Varför ska ni friska och samvetsgranna skattebetalare hålla oss under armarna?
Fast jag tror inte att ni finns ens. För vem vill på allvar vara en sådan teoretiskt framräknad figur som verkar vara kungarikets välmenande idioters allra bästa arbetstagare? Som arbetar produktivt utan bortfall. Som inte är mänsklig, utan ett ideal. Fundera på om det inte är lite knasigt att jämföra levande människor med statistik och teori.
Är inte din hälsa viktigare än det som diffust kallas folkhälsa?
Människor som är fler än fem i en grupp kan inte fatta kloka beslut. Sällan har det varit tydligare än år 2009. I kungariket Sverige.
3 svar på ”Välmenande idioti kommer kosta mig jobbet”
Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.
Härligt Fredrik! Jag blir grön i ansiktet av ilska bara jag tänker på det. Brukar inte ens ha med mig ciggen till jobbet, men får såklart genast en impuls att börja göra det, bara för ATT! För att jag inte kan ta att andra ska bestämma över mig och mitt liv. ARRHG!
Fast problemet är ju att nu så är det Swedish Match och Philip Morris som bestämmer över ditt liv. Du tror att rökning är ditt val, fast det bara är ett trick din hjärna spelar dig för att hålla dig fast i beroendet.
Jag kan förstå motviljan till pekpinnar, men ser ändå den här överdrivna reaktionen som ett bevis på hur starkt beroendet är. Det verkligt radikala är faktiskt att sluta.
Well, det handlar mer om att nån behandlar mig som omyndig. Jag är medveten om beroendet, men försvarar inte rökningen som sådan. Det är den unkna samhällsmoralen där människor jämförs med varann på ett sånt här sätt som är genomvidrig. Det skapar ännu mer vi mot dom.
Du har rätt. Men ändå fel. I just det här fallet.
Likriktningen måste sluta. Mångfald är bra. Det är det som står på spel. Idealmänniskan finns inte. Så systemet borde sluta använda denna måttstock. Som ju drabbar kvinnor, barn, homosexuella, funktionshindrade och det som kallas utomeuropeiska invandrare, liksom andra systemavvikande grupper, ännu hårdare.
Det här är bara en liten skitgrej. Men den som får mig att gå ut i omloppsbana.