Månad: juli 2009

Sommarens period av sömnlöshet har börjat. Jag vet att det händer. Sedan ett par år tillbaka slutar jag sova när det är som varmast. Eller när jag är ledig. Vet inte vad det beror på. Värmen är en sak. Först åker täcket. Sen är det överlakan och jag. Sen åker överlakanet. Då är det bara huden kvar att ta bort. Efter att ha legat så någon timme ger jag upp. Kliver upp och tittar på värdelös natt-teve istället. Eller bara ut igenom fönstret.
Tankarna börjar jobba i hundraåttio. Och jag blir allt mer vaken. Tankarna är en annan sak. När jag är ledig händer saker i huvudet.
När jag väl somnar har solen gått upp och det är strax dags att stiga upp. Sen är jag bakis och lätt störd hela dagen. Tills nästa natt kommer.
Brukar gå över i slutet av augusti. Ungefär när sommaren slutar.

Det här är vansinnigt bra. Bono är snygg som en gud, och pratar med riktiga känslor när han skäller ut de revolutionsromantiker som hyllar terrorn i Nordirland. Lyssna på orden som kommer mot slutet av låten när han jobbar upp riktigt tok-patos. Jag blir varm inombords. Det här hände för tjugo-jävla-två-år sedan.

Yeah! And let me tell you something… I’ve had enough of Irish-Americans who haven’t been back to their country in 20 or 30 years, come up to me and talk about the resistance, the revolution back home. And the glory of the revolution. And the glory of dying for the revolution.
Fuck the revolution!
They don’t talk about the glory of killing for the revolution…
What’s the glory… in taking a man from his bed, and gunning him down in front of his wife and his children? Where’s the glory in that? Where’s the glory in bombing a remembrance day parade of old-age pensioners, their medals taken out and polished up for the day? Where’s the glory in that? To leave them dying…. or crippled for life… or dead… under the rubble… of a revolution… that the majority of the people in my country don’t want.
No more!