Under den senare delen av det här dygnet har vi varit duktiga. Camilla och jag har äntligen byggt ihop duschkabinen i vårt nya badrum i källaren, och med hjälp av barnen har vi lagt trallgolvet på plats. I morgon väntar den slutliga justeringen sen kan vi börja duscha i rummet. Två och ett halvt år av olika uppfattningar och bristande händighet är på väg mot sitt slut. Efter att Camillas föräldrar, elektriker, Bror, målare, golvare och rörare varit och hjälpt oss är rummet i stort sett klart. Röraren ska komma tillbaka och installera en radiator.
Sen ska vi på egen hand installera handdukstorkar och möblera med lite enklare sittmöbler. Men jag ska duscha där i morgon. Ett år efter att jag lovat svärmor att hon skulle kunna göra det.
Trummor & Orgel tillsammans med två av landets bästa
Nu på morgonen lyssnar jag på Trummor & Orgel tillsammans med Ebbot Lundberg och Magnus Carlson. Tre fantastiska låtar som jag delar i en Spotify-spellista. Det svänger oerhört jordnära. Om du inte blivit spotifierad ännu finns MySpace. Trummor & Orgel är ett av de mest angelägna musikaliska projekten just nu.
Ella om film
Ella och Hanna ska titta på film. Ella väljer en film som inte är tecknad.
– Hanna, i den här filmen finns alla på riktigt.
Jag kommer ihåg hur en kollega till mig för många år sedan berättade att barn i hans närhet delade upp filmer i tecknade och otecknade. Ungefär samma sak. Så skulle jag vilja kategorisera människor jag möter.
För ett år sedan…
…firade vi jul på sjukhuset. Så här såg det ut. Och så här kändes det.
Upp till kamp!
Det här med jul och lugn, fred och frid och allt det där är bra. Till en viss gräns. Ibland måste vi känna att vi lever också. Så plötsligt satt vi där hela familjen i bilen redo för strid. Tillsammans med ganska många tusen andra skulle vi slåss om resterna vid en handelsplats norr om Stockholm. Eller åtminstone titta på spektaklet. Och tamejtusan om inte julfriden gjort åtminstone mig gott. För det saknades inte anledningar att bli förbannad.
Men, vi hade en ganska gemytlig utflykt som inte renderade några utgifter annat än ett par nya fotbollsskor för inomhusbruk till Hanna. Ett inköp som varit planerat ett tag.
Vacker bild
Jag tror bara människor i min generation som vuxit upp i Örebro kan förstå känslan av att hitta Big Deals LP ”Vacker bild” och lyssna på ”Du kan ge kärlek” och ”Det brinner en eld” på hög volym.
Bråddjupt är också bra
Världens kanske bästa musikscen från film: El Tango de Roxanne från Moulin Rouge.
Slutscenen från Hair, när fel kille dör.
Banalt kan vara bäst
Ikväll såg jag och Camilla en dokumentär om inspelningen av Mamma Mia! Jag blev sugen att se filmen igen, så vi gjorde det. Här är mina tre favoritscener:
Brudparet i sin enda kärleksscen. Bäst är snubbarna på bryggan. Värlsklass. Som om jag och mina bröder fått regissera.
Meryl Streep gör mitt i all banalitet The Winner Takes it All till världens vackraste separationsvisa.
Och här får jag erkänna att det kom en liten tår. Jag börjar tänka på mina barn och sen är det kört.
I det här inlägget prisade jag tre scener ur Mamma Mia! och länkade till YouTube-klipp av dessa. Men det visar sig att de som äger rättigheterna till filmen inte vill låta dig eller mig se scenerna för sig själva. Alltså springer du iväg och köper filmen, eller skiter i det. Jag skulle skita i det eftersom filmbolaget verkar vara styrt av idioter. Filmen är bra, men tro inte att du själv får bestämma på vilket sätt du vill lära känna den.
Juldagstempo
Började dagen med att sova gott och länge. Lång frukost och lite mer segodego. Fortsatt upptäckande av gamla skivor som inte spelats på femton år. Sen har jag hjälpt Camilla med att göra i ordning den Mac Book hon fick i återanvändningsjulklapp av min mamma igår. Uppgraderade OS:t från Tigern till Leoparden (fikonspråk för mac:are) och installerade NeoOffice, Firefox och lite annat livsviktigt.
Hanna fick myror i brallorna rätt snabbt och har en kompis här nu. Camilla och jag hann ta med Ella ut på en promenad just när mörkret föll.
Allt som allt är rätt skön dag.
Julaftonens bilder
Efter en lång skön och lugn morgon tar vi oss över till min mamma. Hon har satt samman en alldeles lagom ofrossig lunch som smakar mums. Ägghalvor, prinskorv, köttbullar, skinka, senap, potatis och gott hembakat bröd. Jag sköljer med julmust.
Ella gör upprepade inspektioner av julgranen och de klappar som ligger under den.
Sen kommer Kalle och hans vänner.
Jag sover gott till Kalle och vaknar lagom till att Magnus, Sara och Lo gör oss sällskap. Till Ellas stora glädje betyder det att det är dags att öppna klapparna.
Om jag inte visste bättre skulle jag känna att det vore trevligt att bli pappa en gång till.
Ella får en hel låda Bratz-dockor och tillbehör som Hanna fått av sina kompisar. En mycket bra återanvändningsklapp.
Lilla Lo är vaken mest hela tiden och småpratar med oss andra. Sötast idag.
Hanna har börjat uppskatta givandet lika mycket som fåandet.
Lo sötar sig lite till.
Tomten har gett Camilla och mig en ny väckarklocka. Jag testar den, ingen verkar gilla den.
När klapparna är öppnade bjuder min mamma och Hanna på en kort men intensiv julkonsert. Sen fyller vi på med lite mer mat innan det är dags att slappa lite till.
När kvällen kommit och vi åkt tillbaka hem packar jag upp den skivspelare jag fått och börjar spela några gamla vinyler som inte sett dagens ljus på femton år. Sen slötittar vi på teven. Julafton är slut, barnen är nöjda, glada och trötta. Vi också.