Folkdomstolen säger knappast förlåt

Advokaterna Peter Althin och Anton Strand skriver på DN Debatt idag en artikel som till lika delar redogör för deras klient Mehdi Ghezalis förehavanden i Pakistan och för den omilda behandling samme Mehdi Ghezali utsatts för av svenska massmedier och därigenom också själva Folkdomstolen (dvs det som brukar kallas den allmäna opinionen). De riktar en ganska klok och rak bredsida mot dumheten och främlingsfientligheten på samma gång.

I den minst sagt oförsiktiga massmediala bevakningens spår har vågor formats i de grumligaste vatten. Till advokatfirman har vi fått motta mängder av främlingsfientliga skrivelser från människor som inte tycker att de grundläggande fri- och rättigheterna skall tillkomma alla utan att man skall göra distinktioner på grund av människors ursprung.

Det är med förfäran vi fått konstatera omfattningen av de främlingsfientliga strömningar som mobiliserats under den massmediala bevakningen av Mehdi Ghezali-ärendet. Många bör de journalister och ansvariga utgivare vara som i efterhand inte betraktar höstens bevakning av detta ärende som karriärens höjdpunkt. Som vi alla vet släpptes ”Spionen” och ”Terrorsvensken” hem sedan han anklagats för en visumförseelse och ingenting annat. Mehdi Ghezali delgavs inte någon misstanke om terrorism eller spioneri under sin tid som frihetsberövad i Pakistan.
Mehdi Ghezali önskar att han och hans familj skall lämnas i fred. Då inte heller någon myndighet någonsin anklagat honom för terrorist- eller spioneribrott förefaller det vara en rimlig begäran att den svenska presskåren fortsättningsvis skall låta bli att formulera den typen av anklagelser.

OK, hur många de som dömt Ghezali är beredda att ändra sig? Eller säga förlåt? Jag är rädd för att svaret är ingen. För så är nu klimatet. Journalister gör aldrig fel och eftersom Ghezali ju heter Ghezali står Folkdomstolens beslut med all säkerhet fast.
Någon som vill höra mig redogöra för mina förehavanden utomlands?

VattenFAIL


De här männen och kvinnorna sköter kärnkraftverk, river tyska byar och skitar ned luften i Europa. Men, de gör det med ett leende på läpparna och en avspänd attityd liksom. För att du och jag ska ha el till våra liv. Men, låt mig påminna om det där med att de sköter kärnkraftverk.
Känns. Inte. Så. Avspänt. Efter. Att. Ha. Sett. Filmen.

VAB-intyget igen

Kan inte låta bli att agera lite rättshaverist när jag läser socialförsäkringsminister Christina Husmark-Pehrssons uttalande idag.

– Vab-intyget har fått föräldrar att bli mer rädda om sina vab-dagar.

Det handlar om det lilla intyget personal på förskolor och skolor måste skriva för att Försäkringskassan ska känna sig trygga i att betala ut tillfällig föräldrapenning till mammor och pappor som tar hand om sina sjuka barn. Tydligen har uttaget av dessa dagar minskat med sex procent sedan intyget infördes.
Well, Christina, för den här pappan handlar det inte om att vara rädd om dagarna. För mig handlar det om att jag vägrar låta mig behandlas som en misstänkt bedragare varje gång jag vill använda det jag har rätt till. Att jag inte vill lägga ännu mer administrativ börda på personal på förskolan som redan har för mycket att göra eftersom de är så få och barnen så många. Att mina barn är viktigare än systemet.
Därför har jag inte tagit ut en enda VAB-dag sedan blanketten infördes. Det betyder inte att jag struntat i mina barn. Eller att jag fuskat tidigare. Det betyder att jag tycker din lösning är förnedrande i varenda liten detalj. Därför kompar jag. Flexar. Tar tjänstledigt. Jobbar hemma. Varje gång jag måste ta hand om något av mina barn leker jag gummimänniska.
Jag gillar tillit mer än misstänksamhet.

Veckans apskaft

Sir Prakmonkey slår huvudet på spiken med sitt stenhårda inlägg i Vellingedebatten, tycker jag. Ord och inga visor. Kommentarerna är en tydlig temp i Sveriges rumpa. Passade på att gå med i Facebook-gruppen på temat. Min egen åsikt i frågan låter jag som vanligt beskrivas med hjälp av Ingen Människa är Illegal:

Jorden tillhör alla. Alla människor har rätt att röra sig fritt och bosätta sig var som helst i världen. Enligt principen “av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” har vi rätt att med omsorg och respekt ta del av jordens och samhällets resurser på lika villkor. Nätverket Ingen människa är illegal erkänner inga nationsgränser annat än som politiska konstruktioner som vi saknar både moralisk skyldighet och intresse av att acceptera och upprätthålla. En människa som är född på en plats har inte större rätt till den än någon annan.

Jag är trött

Novembermörker, läser massor av nyheter som får mina flyktgener att löpa amok, ser människor i min närhet röra sig på gränsen av vad de klarar och kör själv på så fort jag kan med den kapacitet jag har kvar. Snart packar jag en väska och reser söderut en vecka. Perfekt timing, jag behöver se något annat en stund. För det känns väl mest som att jag lever i en Jocke Berg-låt just nu.

Och vi kommer inte längre
Vi är tillbaks på noll
Men ingen kommer sörja
Vi har spelat ut vår roll
Vi glömmer hela skiten
Det betyder ingenting
Vi skulle kommit längre
Men räckte inte till
Vi blev som dom andra

Nej till svininfluensan

OK. Nu sprids det. Är du för eller emot svininfluensan? Kanske ett av de tramsigaste sätten hittills för att få människor att vaccinera sig. Precis som att den som av olika anledningar inte vill vaccinera sig skulle vara FÖR viruset. Jag är tveksam. Av olika anledningar. Som säkert inte är rationella på alla sätt. Nu råkar det vara så att min familj redan är vaccinerad. Barnen är diabetiker och därmed riskgruppsstämplade. Min älskling jobbar i sjukvården. De är vaccinerade och har inte fått några knasiga symptom.
Själv är jag orolig över andra saker. För mig handlar det om naturlig utveckling och att jag inte är säker på att jag vill ta en ny dos vaccin varje gång ett nytt virus dyker upp eller muterar. Så länge viruset i sig inte är dödligt för mig eller de allra flesta av oss.
Kalla mig gärna egoist. Men i skenet av problemet med antibiotikaresistenta bakterier och annat som gör att vi medicinerar oss i så hög grad att vi riskerar att skapa problem som är minst lika stora som klimathotet när det gäller människans överlevnad är jag fruktansvärt osäker på att det är rätt beslut av mig att ta det här vaccinet. För mig känns det egoistiskt att ta vaccinet just nu. Det känns som ett enkelt kortsiktigt beslut. Men, notera att det är så jag känner inför mitt eget beslut. Alla jag känner som vaccinerat sig har gjort det av omtanke för andra. Knappast några egoister alltså.
Jag bryr mig inte särskilt mycket om hur andra väljer att göra. Det måste vara varje människas egen rätt att bestämma över sin egen kropp och hälsa. Så jag hoppas få höra mindre av hårda ord mot min känsla. Jag har inte tänkt döda något barn. Tvättar händerna fruktansvärt noga med tvål och sprit och slutar umgås med människor så fort det känns det minsta snorigt eller hostigt.
För mig framstår den här kampanjen som rätt tramsig. Fem statliga myndigheter skapar en kampanj som kommer slå in kilar mellan människor. Skapa ett helt onödigt polariserande element. Och jag har fått nog, nog, nog av paranoia, misstro och vi mot dem-tänkande. Jag tror INGEN är för svininfluensan. Och är helt övertygad om att de som av olika skäl väljer att inte vaccinera sig kommer göra vad de kan för att hindra smittan att spridas vidare.
Om någon dag kommer jag få ett konkret erbjudande om vaccinering. Kanske ändrar jag mig och tar dosen. Kanske inte. Men, jag kommer aldrig använda detta för att köra ned min åsikt i halsen på andra. Jag vill lita på andra. Tro på den goda viljan.
Världen är inte en kampanj. Världen är människor.

Ge Assyriska segern

Har tänkt på det en hel del idag och tycker att Svenska Fotbollförbundet borde ge Assyriska de tre poängen efter gårdagens match. Det är dags för stockholmsklubbarna att ta problemet med att de har idioter på läktarna på allvar. När spelare i Assyriska blir misshandlade av publik på plan efter en förlust har det hela gått ganska mycket för långt. Pengaböter räcker inte. Inte heller match inför tomma läktare.
Som jag ser det vann Assyriska med 3-0, enligt tidigare praxis.
Mats Olsson beskriver problemet väldigt bra i en krönika. Och som han skriver, tänk om Assyriska vunnit. Om deras spelare åker på däng efter en förlust känns det som att hela laget hade lynchats om de vunnit. Det kallas visst segerglädje. Enligt vissa av Djurgårdens fans.

Nästa steg för dig som är Facebook-aktivist


OK, nästan 240.000 människor har ställt sig bakom den här rörelsen på Facebook. På oerhört kort tid dessutom. Självklart har jag också gjort det. Men, jag har också ett litet tips till alla er andra som gjort det: Passa på att lär dig lite mer om hur de andra partierna i Sverige ser på människor från andra länder och kulturer. Det råkar ju nämligen tyvärr vara så att det finns flera lik i den svenska garderoben.
Om du verkligen vill aktivera dig föreslår jag att du är FÖR människor istället för EMOT Sverigedemokraterna. För då kanske även de andra partierna förstår att en mer human och värdig syn på människor även utanför Sverige ligger i allas intresse.
Ett bra ställe att börja på, för att skaffa mer kunskap är: Ingen människa är illegal

Jorden tillhör alla. Alla människor har rätt att röra sig fritt och bosätta sig var som helst i världen. Enligt principen “av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” har vi rätt att med omsorg och respekt ta del av jordens och samhällets resurser på lika villkor.
Nätverket Ingen människa är illegal erkänner inga nationsgränser annat än som politiska konstruktioner som vi saknar både moralisk skyldighet och intresse av att acceptera och upprätthålla. En människa som är född på en plats har inte större rätt till den än  någon annan.

Jag kan tänka mig att det är svårare att vara FÖR det här än EMOT Sverigedemokraterna. Men, fundera en stund. Varför ska det vara så? Vi tycker ju om andra människor. Eller hur? Kanske känns det naivt, men glöm inte då att väldigt många människor i andra länder i världen ser på oss med samma skeptiska ögon som vi ser på dom. Fördomar finns överallt. Inte minst eftersom det är så mycket lättare att vara EMOT än FÖR.

Torsdagkväll: Det finns inga ord

FWR_0433
Vy från hemvägen efter en lång arbetsdag. På något sätt känns det som att det är en perfekt dag att lyssna på nya låtar från Kent.

Det här är Sverige, snälla gråt när ingen ser
Det finns inga ord för det på det här jävla språket
Jag har inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak
Vi känner samma sak
”Det finns inga ord”