Blogg

Nu är första dagens konfererande klart. Två timmar till middag. Dags att visa min kollega Kerstin hur glass smakar i Örebro. Det är osannolikt varmt och skönt. Säkert tjugo grader i solen.

Det har varit mycket skriverier kring dokumentären om Göran Persson. Men ingen har gjort jämförelsen mellan GP och bröderna Gallagher bättre än min skivrecenserande kollega Peter på dagensskiva.com.

Startar dagen i bilkö över Liljeholmsbron och avslutar den på Grand i Örebro. Ska arbeta på konferens här i två dagar. Behaglig resa i tjänstebil genom Mälardalen med intensivt mobilpratande kollegor i bilen. God mat på Björnstugan och nu Tvärsnytt på teven. Saknar jag Örebro? Fortfarande inte. Men jag saknar kontakten med min pappa och min bror som bor kvar här. Och jag saknar kontakten med de vänner som bor kvar.
Och nu ska jag jobba så intensivt att jag inte lär hinna träffa någon av dom heller. Däremot lär jag inte kunna undgå att äta en glass i solen någon eftermiddag. När vi svängde av motorvägen och kom in i stan visade bilens yttertermometer nitton grader. Nitton grader, och det är fortfarande vintermånad! Så i morgon köper jag en girlieglass.

Snappar upp en notis i Nerikes Allehanda. Verkar som en sympatisk konstnär verkar i min gamla hemstad Örebro för tillfället.

Sånt här får mig att bli trött på Sverige, svenskar och oss andra som lever här. Hallå stockholmshatare, ingen annanstans i hela den här gråkalla blindtarmen bor det så många bonnläppar som i Stockholm. Ingen annanstans.

Nu borde det vara dags att börja gäspa. Men inte f*n är jag det minsta trött. Inte Hanna heller som just slutat titta på filmen Förortsungar. Misstänker att det blir få timmars sömn i natt. Sommartiden blir allt svårare för kroppen att förstå. Eller är det kanske vintertiden?