Nyårsbön

Gud, ett nytt år väntar. Vi kommer med vår längtan efter kärlek, värme, närhet. Vi behöver fred och frid.

Gud, vi ber dig att vara med oss. När vi längtar, när vi saknar, när vi sörjer. När vi är rädda. När hat, hot och våld verkar locka många.

Gud, trösta dem av oss som utsätts. Som brännmärks, görs till syndabockar och objekt för hat och hot. Som tvingas på flykt. Som mördas av de människor som avfyrar vapnen vi bygger. Som fängslas utan tanke.

Du blev människa och tvingades på flykt. Du levde enkelt och fattigt. Du avrättades av oss. Du har redan varit i det mörkaste mörkret. Nu ber vi dig, var med oss i tiden som kommer. På samma sätt som du alltid varit.

Gud, vi ser inte alltid klart. Vi fastnar gärna i långa diskussioner om vår tro på dig. Nu ber vi dig, fortsätt att tro på oss. Som du alltid gjort. Bär oss även när vi inte tror. Bär oss även när vi inte ser klart.

Gud, öppna gärna våra ögon. För allt det vackra och fina. För alla möjligheter. Som fortfarande kan vara oändligt många fler än hoten. Om vi tror.

Hjälp oss att våga vara modiga nog att tro att vi kan få betyda något. Jag vet att vi betyder något för dig. Var med oss i glädje. När värmen känns i kroppen. Vi ber om Jesu Kristi sinnelag i mötet med våra medmänniskor. Kanske mest i relationerna till människorna vi har svårast att älska.

Gud, visa oss vägen bort från de krig vi rustar för och rusar till. Visa oss att livet är heligt och vackert i alla former. Gud, hjälp oss att tro på livet och kärleken. Hjälp oss att göra något för och med den tron.

Gud, ge oss sinnesro att acceptera det vi inte kan förändra. Mod att förändra det vi kan. Ge oss också förstånd att inse skillnaden.

Gör oss till redskap för din frid. Låt oss komma med kärlek, där hat råder. Låt oss komma med förlåtelse och försoning, istället för orättvisa. Låt oss skapa enighet där oenighet är norm. Låt oss komma med tro, där tvivlet härskar. Låt oss komma med sanning, där lögner blivit normala. Låt oss komma med glädje och hopp, där sorg och bedrövelse härskar.

Gud, låt oss trösta minst lika mycket som vi söker tröst, låt oss förstå minst lika mycket som vi vill bli förstådda, låt oss älska minst lika mycket som vi vill bli älskade.

För du har lärt oss att det är genom att ge som vi får. Att det är genom att glömma oss själva som vi upptäcker oss själva i varandra. Att det är genom att förlåta som vi blir förlåtna. Hjälp oss att bli människor, som du. Hjälp oss att försonas med att det är genom att dö som vi uppstår till det eviga livet. Så att vi hör dina ord: Var inte rädda.

Tack för att vi får uppleva ett nytt år. Tack för året som gick. Och snälla Gud, ta hand om pappa. Ta hand om Vilda. Jag saknar dem. Längtar efter dem.

I Jesu namn.

Amen.