Vilda är magsjuk. Landet jag växt upp i är inte längre neutralt och alliansfritt, inte ens på pappret. Och mina studiemedelsår är över. Jag måste hitta andra sätt att få till ekonomin under de år av studier som är kvar. Hade feltolkat hur många år jag fick ta och nu tog det slut. Knall och fall. Å andra sidan innebär det en slags frihet trots allt, eftersom det nu bara är upp till mig. Regeln om maxinkomst har också varit något inlåsande.
Nåväl. Nu går vi vidare. Kursen är ju utstakad och jag har inget val. Jag vet vart jag måste gå.