Jo. Så här är det. Två goda vänner har blivit förälskade. Jag har flyttat in hos Maria. En tioårig vänskap vävde band mellan oss. Jag tappade bort henne längs vägen. Sen kom ett år av kaos, sorg och ensamhet. För oss båda. På olika sätt. Vi möttes igen. Utan vara de där dynamiska idémänniskorna vi varit tillsammans tidigare i uppdrag, gemensamma företag och idéer. Som föreläsare, rådgivare och projektledare. Nej, vi möttes i en vinter av sorg och saknad. Tröstade varandra, lyssnade på varandra.
När vi möttes igen, utan att prestera, i ett varande… då fick något annat plats. Kärlek. Djup och varm. Omöjligt att ignorera.
Något har fört mig mig hit. Jag är tacksam. Livet kallar och jag lyssnar. Vågar lita på det och går med. Vi är på väg hem, tillsammans. Jag är inte rädd. Allt är som det ska och det bästa har inte hänt än.