Har sovit längre än på flera månader. Ändå är tröttman total. Pank i staden jag inte vill vara i när jag är ledig. Dessutom oledig. Jobbar för fullt under de två sista semesterveckorna. När jag borde göra något fint tillsammans med Ella.
Jag måste kliva framåt nu. Sluta leva så här.
Två veckor
Två veckor tillsammans med Någon. Två av de finaste och viktigaste veckorna jag upplevt. Jag älskar havet, lövskogarna, hedarna, löpturerna, vandringarna, stillasittandet, tältandet och samtalen, känslorna, skratten, tårarna…. det där med att leva på riktigt. Mest av allt älskar jag henne. Orden räcker inte riktigt, men etthundrasjuttiofem bilder talar. Jag är otroligt tacksam för de här dagarna.
