Ontet i huvet efter två timmar med strålkastare i backspegeln och i vindrutan omgiven av totalt mörker. Tomheten i magen efter att ha lyssnat på Michael Endes skrämmande klokheter i nästan fyra timmar. Tröttheten i själen dagens nyheter lämnar efter sig.
I morgon är en annan dag. Då träffar jag kuratorn igen. Hon som ställde den där frågan som fick mig att tänka på andra sätt häromveckan. Vi ska prata vidare om det där. Min hemläxa var att fundera över hur den här självständigheten får mig att känna. Sorg är nog ordet efter tio dagars funderingar. Jag går runt och sörjer hela tiden. Saker som hänt och saker som inte hänt.
Ontet i magen. Har funnits där för alltid.