Alltså, jag har åkt hem på något sätt. Hemma på riktigt är förstås var de jag älskar är, kvinnan som är min livskamrat och våra fina barn. Men, hemma är också en plats där jag känner att allt faller på plats. Hur människorna är. Och Kiel har på något sätt blivit hemma, även för mig.
Åkte med Stena från Göteborg igår kväll. Tågresan gick bra, men SJ och Banverket lyckades inte chocka med en problemfri resan den här gången heller. Hann snabbfika med gamla kollegorna Anders och Monica i Nordstan innan spårvagnen tog mig till Tysklandsterminalen. Överfarten gick bra, trots hårda vindar. Sov i fören och vaknade då och då av hårda smällar i skrovet, men det gungade i stort sett inte alls.
Åt en skön LCHF-frukost med bacon, äggröra och prinskorv innan jag steg av båten och möttes av min mamma och Carmen. Direkt över till Starbucks och en enorm latte. Prat, prat, prat och sen lite snabb shopping.
Större delen av resan har jag jobbat. Nu har jag skickat dokument till kontoret och ska gå med mamma till den lokala livsmedelshandlaren för att köpa fett och protein.
En kortfattad sammanfattning av resan i bilder: