Månad: november 2008

I morgon när jag går upp kommer det förhoppningsvis vara klart vem som blir USA:s nye president. Det mesta är redan sagt. Men, det som det inte fokuserats så mycket på i den rekordbreda bevakningen av presidentvalet av svenska journalister är följande:

• Den nye presidenten tar över ett land som är mer eller mindre bankrutt. Ett land som inte ens har råd att finansiera basal infrastruktur som vägar och telekommunikation. Ett land som ekonomiskt mer eller mindre är ett U-land i mina lekmannaögon. Hade landet varit en svensk hyresfastighet hade det varit satt under tvångsförvaltning.
• Landet är trots detta den enda supermakten i världen just nu. Om det inte beror på ekonomin så måste det bero den totala militära makt landet besitter för tillfället. Det sägs att resten av världen skulle kunna förklara krig mot USA men ändå vara vapenmässigt underlägset.
• Själva valet står mellan två kandidater som företräder två partier. Ganska få för att kunna kallas världens största demokrati.
• Valet som sådant är tveksamt. Frågan är om OSSE, som brukar bevaka val i gamla sovjetstater, skulle godkänna det som demokratiskt. Inte minst med tanke på det oerhört invecklade system som gäller olika för olika delstater. Eller det faktum att många av de som röstar elektroniskt inte får något kvitto på vilken kandidat de röstat på och därför inte kan säkerställa att deras röst räknas.

Jag vill på inget sätt döma ut vare sig landet eller dess demokratiska system. Det fascinerar mig dock hur olikt det är den demokrati jag själv lever i. För övrigt tror jag att svenska journalister i sin iver att få vara med och beskriva ett viktigt skede i världshistorien totalt överskattat de effekter valet kommer ha realpolitiskt.
Om tre år tror jag vi kommer tjata om ungefär samma saker när det gäller USA:s utrikespolitik. Oavsett vem som vinner dagens presidentval. Men, det är klart att även jag hoppas att en förändring är på gång.