En arbetsgrupp inom Kd har föreslagit att antalet pappadagar knutna till ett nyfött barn ska dubblas från nuvarande tio till tjugo. Tio extra kvoterade dagar. Men fortfarande vill ingen föreslå det självklara, att föräldraförsäkringen i sin helhet ska individualiseras. Den politiska konsensusen är fortfarande näst intill total när det gäller att mamman ska kunna ta av pappas föräldradagar och vice versa. Så länge som den samstämmigheten dominerar kommer vi alla bidra med våra skattepengar till ett system som vidmakthåller kvinnans position som mindre värd på arbetsmarknaden, mannen som mindre värd i föräldraskapet. För det är så vår kultur är byggd.
Jag tycker det är värdelöst. Föräldradagarna är till för barnet. Barnet har rätt till båda föräldrar i samma utsträckning. Då tänker du kanske: Tror du inte föräldrarna själva kan avgöra vad som är bäst för barnet? Mitt svar är nej. Det har visat sig om och om igen. För hur kan det vara bäst för barnet att ha ett ojämlikt förhållande till sina föräldrar? Hur kan det vara bäst för barnet att arbetsmarknaden nedvärderar kvinnor?
Kan du svara trovärdigt på de frågorna är jag beredd att omvärdera min inställning. Så länge fortsätter jag kräva en individualiserad föräldraförsäkring som fungerar precis som A-kassa, sjukpenning och semesterdagar. För mig känns det absurt att bidra med skattepengar till ett system som gör vårt samhälle snett i sin kärna.
Fyratusen
Fyratusen amerikanska soldater. Några hundratusen civila irakier. Så många människor har dött helt i onödan sedan den senaste invasionen. Saddam Hussein må vara lynchad, men har Irak blivit ett bättre land att leva i? Har grogrunden för terrorism tagits bort?
Retoriska frågor, men ändå viktiga. Eftersom ännu fler människor kommer få sätta livet till för att den amerikanska överklassen bestämmer det. Det kommer fortsätta länge, länge till. Eftersom de är jordens herrar.
En blick rakt upp i Sverige
Jag läser Flashbacks forum en hel del. Här finns vad jag skulle tro är ett tvärsnitt av Sveriges befolkning. Helt vanliga psykon, rättshaverister, fritidskriminella, hackare, rasister, antifascister, relativister, kommunister, haschhuvuden, horbockar, skvallerälskande extrema idioter – precis som du och jag. Här talar de öppet om allt. Utan hämningar. Det brukar ge en ganska intressant inblick av hur mentaliteten i landet ligger.
Ofta ganska skrämmande. Men jag älskar det. Det är verkligheten upphöjd i tio. Den osminkade galenskapen. Det finns de som avfärdar Flashbacks användare som galningar. Inte jag. Tror det är helt vanliga svennar. Med helt vanliga galenskaper som de vågar står för när de gömmer sig bakom avatarer och nicks.
De senaste dygnen har ett ganska stort antal av dessa diskuterat, spekulerat, skvallrat och privatspanat kring barnamorden i Arboga. Jag har gått igenom hela den tråden, från start till mål och har hur många känslor som helst. Men för att göra det enkelt – det är förbaskat skönt att det är domstolar och inte lynchmobbar som fäller människor för brott i det här landet.
Stöd Tibet, bojkotta OS?!
Efter de senaste dagarnas oroligheter i Tibet börjar röster höras om att världen borde bojkotta OS i Kina senare i år. Mitt hjärta håller med, men hjärnan inser att slaget förlorades för länge sedan. Inte när IOK offentliggjorde att Kina skulle få arrangemanget, utan när västvärlden blev beroende av Kinas ekonomi. Saken är nämligen den att du bara behöver glutta på några vanliga förbrukningsvaror i ditt hem för att inse att den effektivaste bojkotten mot Kina vore att sluta handla varor därifrån. Men, senare skulle du inse att du knappast skulle kunna konsumer något alls då.
Pengar är vansinnigt mycket viktigare än politik i den globaliserade världen. Kina är en ekonomisk supermakt som ingen vill stöta sig med. Vad gör det att landets regering förtrycker sina medborgare när vi kan tjäna pengar på det förtrycket?
Så cynisk har världen blivit. Därför kommer det absolut inte bli någon OS-bojkott. Det är nog bättre att världen åker till Kina istället, och gör sin egen erfarenhet av hur landet fungerar.
Nycklar mot nazister
Läser på DN.se att nazister skramlades bort från torget i Nyköping av helt vanliga människor med nyckelknippor. Känns bra. Intoleransens och inavelns förkämpar ska bekämpas på precis det sättet. Samtidigt är jag fortfarande övertygad om att det kommer bli mycket värre innan det kan bli bättre. Om två år är det val i Sverige. Då kommer dumstrutarna fira julafton när Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen. Det är nämligen så kallt det har blivit i vårt land.
Därför borde flera av oss skramla med våra nycklar.
Mindre fusk än väntat? Nej.
DN skriver idag om föräldrapenningen. Trots att regeringen och en hel radda fåntrattar utgår från att alla fuskar och att hårdare tag behövs med föräldrapenningen visar det sig nu att det är tämligen få som inte är ärliga. Inte särskilt oväntat.
Internationella kvinnodagen
Åttonde mars. Idag är det kvinnans dag. Fortfarande bara en dag varje år. Resten av året tillhör oss andra. Knasigt.
Kvoterat barnbidrag lovar mer
Moderaterna verkar vara på gång. Läser i Svenska Dagbladet att de föreslår att barnbidraget kvoteras lika på bägge föräldrar. Det väcker hopp hos mig, då kanske lösningen på dilemmat med att föräldralediga mammor diskrimineras i arbetslivet inte ligger så långt borta.
Dvs en kvoterad föräldraförsäkring som delas fiftyfifty mellan mamman och pappan.
Bara dumstrutar ljuger
Nu står de där med långa näsor. Statsminister Reinfeldt och näringsminister Olofsson. Trots att de har en hel del människor med förflutet i PR-branschen i sina respektive staber har de inte fått tillräckligt goda råd. Den första regeln i all kommunikation med omvärlden: LJUG ALDRIG.
Så kan det gå när oppositionen blir regerande och inser att det är bäst att utse sina egna till chefer.
Sensmoral:
- Det är svårare att regera än att opponera
- Att jobba med PR är lättare utifrån än inifrån
- Regeringens utnämningsmakt är orörd
Riktiga jobb
Jag har utbildat mig och blivit vuxen i en tid när Sveriges företag och arbetsgivare skrek efter akademiker. Ingenjörer, beteendevetare, samhällsvetare, ekonomer, jurister… min generation lockades och pockades in på universitet och högskolor och högskolor som blev universitet.
Idag skriker samma företag och arbetsgivare efter något helt annat. Människans förmåga att göra prognoser och tänka långsiktigt visar sig än en gång – helt naturligt – vara begränsad.
När AMS idag presenterar sin årliga rapport om vart jobben finns visar det sig att Sverige nu behöver människor som gör riktiga jobb. Tänkarna behöver kompletteras med görare.