Girighet och avund

Just nu avslöjas den ena direktören efter den andra med handen i syltburken. Det är inte första gången. De flesta av våra ledare har väldigt bra betalt, trots att de oftast är rätt värdelösa i dåliga tider. Under min livstid har ledarnas löner varit ett återkommande tema för olika mediedrev. Det skapar rätt kontraproduktiva stämningar. Många är förbannade på de som skor sig på ”oss vanliga” och även när de faktiskt snor våra pengar (säg hej till AMF Pension!) plockar ut bonus eller höjer sin lön (säg hej till SEB!). Girighetens ansikte är inte vackert.
Men, avundsjukans ansikte är knappast finare. Och jag tror faktiskt att de flesta av oss som blir förbannade på de giriga blir det för att vi vill ha lika mycket pengar som dem.
Två dödssynder som tar ut varandra. Girighet och avund.

Beslutsfattare?

Facket medverkar till att sänka lönerna och höjer samtidigt avgiften till A-kassan. Det är Sverige 2009 och allt fler beslutsfattare ränner huvudlöst runt och fattar antibeslut. Det börjar bli smärtsamt uppenbart att vi har en hel armé av beslutsfattare som bara fungerar när det är medvind, soligt och varmt i en lång nedförsbacke.
När det börjar ta emot tappar de huvudet.

Jämställdhetsintegrering

img_0619
Idag satt jag hela arbetsdagen i ett konferensrum på Folkets Hus i Huddinge. Vi pratade jämställdhetsintegrering, vilket förenklat handlar om hur vi i vårt arbete ser till att både kvinnors och mäns intressen tillvaratas. Spännande, frustrerande och inspirerande. Världen är allt annat än jämställd, tro inget annat.
Ironiskt nog satt jag hela dagen med ansiktet vänt rakt emot en tavla som inte riktigt kändes avspänd i sammanhanget.

Eneroth kan satsa sitt eget kapital

Nu krävs ledarskap. Nu krävs beslutsamhet. Nu krävs besked för att stärka Sverige som industrination.

Så avslutar Tomas Eneroth en artikel på newsmill.se. Eneroth är Socialdemokraternas talesman i näringspolitiska frågor. Jag tror han i ett förvirrat ögonblick tror sig kunna vinna röster på att leka lite populist i SAAB-stormen. Under parollen ”Riktiga politiker räddar SAAB” tror jag det finns risk för att flera andra kommer göra honom sällskap och så kommer GM:s och SAAB:s gemensamma inkompetens glömmas bort och bli en partipolitisk fråga istället.
Därför vill jag påminna Tomas Eneroth och andra om att det enda som lett SAAB fram till dagens bistra verklighet är bristen på innovation. Bristen på insikt om att kunderna efterfrågar något annat. Lägg till GM:s aktieägares girighet så har du en bra anamnes.
SAAB har inte gått med vinst sedan vinterkriget, typ. Den som tycker det verkar tryggt att investera pengar i det bolaget kan göra det med eget kapital. Den som tycker vi ska investera skattepengar som symbolgest kan ge upp sina försök att ta över makten i kungariket Sverige. Jag tror de flesta av oss redan konstaterat att SAAB inte har förutsättningar att överleva.
Så släng inte bort våra skattepengar i onödan. Investera dina egna sparslantar, Tomas.
Jag hoppas norska mijardärer tillsammans med Think går in och köper upp SAAB för en billigt peng, ställer om drivlinan och börjar serieproducera elbilar i större antal. Lägg ett skambud. SAAB är som bolag värdelöst, men den kunskap och erfarenhet som finns av att bygga bilar vore nog bra för Think.

Sverige krymper

En arbetsgrupp inom Moderaterna har idag under viss uppmärksamhet lämnat några förslag på en utveckling av den svenska invandringspolitiken. Jag har läst, men förstår inte riktigt. På samma sätt som jag inte förstår de vindar som verkar blåsa igenom många alliansstyrda kommuner just nu. Det känns som att beslutsfattarna i mitt land vill sticka huvudet i sanden. Att de inte vet var vi ska. Och för att dölja sin egen beslutsångest kastar de ut olika populistiska förslag som de tror ska ge röster och fortsatt förtroende.
Jag känner att Sverige krymper. Taket sänks och utvecklingsklimatet blir allt mer syrefattigt. Människor ses som hinder, snarare än tillgångar. Det är en dålig taktik tror jag. Vårt glest befolkade och utkylda land behöver nytt blod för att överleva hela tiden. Dessa människor måste vi ta emot med öppna armar. Om vi vill behandla dem som boskap är det mer rättvist att vi stänger landet och sätter upp skylten ”Vi sköter oss själva och skiter i andra”. Sen utbildar vi alla arbetslösa i vapenteknik och posterar dem längs gränsen.
Det skulle också göra det lättare för oss som överväger om våra barn verkligen har en framtid här.
Ironiskt nog har SCB presenterat befolkningsstatistiken för 2008 idag. Den visar att vi blev mer än 70 000 fler förra året.

Goda hållbarhetsnyheter

Forskare vid MIT har förslag på lösningar för att kunna lagra energi från solen så att vi kan använda solceller för att generera el även när solen inte skiner. Det handlar om en kombination av kunskap om fotosyntes och bränsleceller. Daniel Nocera heter professorn som pratar. Jag tycker det låter bra, men kan inte särskilt mycket om fysik.

Den andra goda nyheten (med respekt för alla som riskerar att förlora sina jobb) är att regeringen fortsatt verkar hålla sin linje gentemot GM om SAAB. Och att de verkar ha opinionen med sig. Vi ska, enligt mig, nämligen inte lägga en enda skattekrona till på att försöka rädda arbetstillfällen på bekostnad av vår gemensamma framtid. Korkade motorjournalister försöker elda på massorna, men lyckas inte. Det känns bra. SAAB gör produkter ingen vill köpa och då måste företaget förnya sig eller gå i konkurs. Med tanke på att de förra veckan, typ tio år efter trenden, presenterade en terrängvariant av 9-3, lutar det väl åt att konkursen står bakom knuten. Kanske redan imorgon.
Men…. all kunskap och kompetens som försvinner då? Den försvinner inte. Gör elbilar istället, och använd kunskapen. Finns ett par företag i Norge som nog kan vara intresserade av att växa.

Dysfunktionell kollektivtrafik

img_0571
Idag åkte jag pendeltåg för första gången på länge. Hade varit på ett möte vid InfraCity i Upplands Väsby. Den teoretiskt enkla resan mellan Upplands Väsby och Huddinge (samma pendellinje, 30 minuter cirka) blev allt annat än enkel. Det tog mig två timmar att komma hem ifrån Väsby. Anledningen tre saker i kombination:

  • En nedriven kontaktledning vid Årstaberg
  • Trasiga tåg
  • För många som ville åka med de få som gick

Det hela slutade med att jag och min chef tog en taxi från Centralen hem till Huddinge. Vi tog oss med pendeln till Centralen, men inte längre.
Sensmoralen är tydlig – kollektivtrafiken i Stockholm är dysfunktionell. Det vet vi redan. Men lösningen ligger inte i nya tåg, fler spår eller sådana lösningar. Den långsiktiga lösningen är att själva pendlingen upphör. Börja jobba på hemmaplan – det är lösningen på Stockholms transportinfarkt. Vi är för många som vill åka med för få fungerande tåg och ingen har lust att lösa det problemet eftersom det kostar massor av pengar.
Det är alltså bättre att vi jobbar där vi bor. OK?

Apejävel Negersson

Kan inte låta bli att kommentera den nu pågående tvagningen av delar av polisväsendets smutsiga baksida. Jag tror personligen (utan att ha några som helst belägg för det) att stora delar av poliskåren är mer eller mindre rasistisk. Precis som stora delar av den andra blåljus-skråna. Den mörka och cyniska delen av mig baserar detta på följande frågeställning:
Vem annan än den som vill förnedra andra människor tar ett skitjobb med dålig lön där man hela tiden rör sig i de skitigaste delarna av samhället? Det är ju kalasläge för en rasist att få knacka lite blatte när man har lagligt stöd att göra det.
Den mer vänliga och förstående sidan av mig tror det kan bero på mängden av negativa erfarenheter. Dessa människor möter i sin vardag väldigt många av samhällets olycksbarn i olika situationer. Och det är ju faktiskt så att allra olyckligast av dessa olycksbarn är de som inte ser ut som Emil i Lönneberga. Om du går till jobbet som polis i tio år och nästan bara har med människor med utomsvensk bakgrund att göra riskerar nog även du att få konstiga idéer.
När jag väger ihop de två ytterligheterna kommer jag bara fram till att jag – hur jag än försöker – inte kan förstå att det finns människor år 2009 som på allvar tror att människors beteende och benägenhet att göra olika saker sitter i vår hudfärg. Den som utan ironi kallar någon för apejävel eller använder ordet neger med mening är inget annat än ointelligent/korkad eller dum i huvudet.
Och det är människor av den kalibern vi förväntar oss ska skydda oss ifrån brottslighet.

Kärnkraft eller inte?

Det här med regeringens energiuppgörelse landar inte riktigt hos mig. Jag är varken positiv eller negativ. Mest uppgiven. Kortsiktigt är det nog ganska bra att behålla kärnkraften. Så länge den fungerar felfritt producerar den ju inga växthusgaser. Eller? Men, den svenska kärnkraftsdebatten drar ett löjets skimmer över demokratin (vi hade som bekant en folkomröstning 1980 som ledde till retoriska krumbukter och ändrade inställningar om och om igen) samtidigt som den nu inte lyckats producera något annat än radioaktivt avfall som framtida samhällen får hantera.
Jag har inte läst igenom hela uppgörelsen. Men, jag saknar de där enorma satsningar på vind- våg- och solkraft som behövs. Som det sades skulle forskas fram efter folkomröstningen för snart trettio år sedan. Det är ju de som ska rädda oss, inte gammal sur teknik som förstör världen för mina framtida barnbarnsbarn.
Beslutsfattarna klarar inte av att fatta långsiktiga beslut längre. Det är döden för demokratin och själva bränslet för diverse extrema missnöjespartier. Idag sålde regeringen bort en rätt stor del av sin trovärdighet. Inte på grund av själva kärnkraften, utan på bristen av långsiktigt tänkande.

Sluta offra er för eliten!

Vi som är avundsjuka på de rika brukar med jämna mellanrum kalla dem för giriga. Facken är ganska bra på det. Idag konstaterar LO i ett pressmeddelande att skillnaden mellan vad arbetar-Roffe och krösus-Kurt aldrig varit större.

Det är framförallt den ekonomiska eliten, bestående av 50 verkställande direktörer i näringslivet, som drar ifrån. Denna grupp har fått kraftigt ökade inkomster i förhållande till en industriarbetare de senaste årtiondena. Den ekonomiska eliten hade en genomsnittlig inkomst på nästan 51 industriarbetarlöner under 2007.

Då säger jag till LO: Det är på tiden att ni blir bättre på att förhandla då. Sluta klä på era medlemmar offerkappan. Våga fatta svåra beslut och förhandla hårt, det lär ju vara vad de ni kallar den ekonomiska eliten gjort. Handling leder längre än gnäll.