Jag har alltid uppfattat Hugo Lagercrantz som en trovärdig person. Professor och överläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Frispråkig. Därför blir jag lite orolig och eftertänksam när han skriver en debattartikel i Dagens Nyheter om den havererade barnsjukvården i Stockholm. Han menar att den nu ligger på 1950-talets nivå och uppmanar familjer med sjuka barn att fly från Stockholm.
Frågan är bara vart vi skulle flytta. Hela Sverige har havererat. Vi hanterar våra gemensamt uppbyggda tillgångar i välfärdssystemet som pajaser. Ingen litar på någon och alla är potentiella fuskare. Politiker utan tillräcklig kunskap fattar beslut som de inte kan överblicka. Väljarna bryr sig bara om det som hamnar på kvällstidningarnas löp.
Sverige ligger i dödsryckningar och behöver en rejäl adrenalinchock för att komma tillbaka. Frågan är om det är bäst att fly eller att försöka förändra? Kanske är det dags att gå in i politiken? Kanske dags att förverkliga diktaturen?