Självporträtt i ord

Min vän Sonia gjorde ett naket självporträtt i ord på sin blogg. Här är mitt:
Jag rakar av mig håret.
Jag har en bucklig näsa, pandamörka ögonhålor, blodsprängda ögon och xantelasmer i ögonlocken.
Jag är blekfet och spolformad.
Jag är vänlig men svår att förstå.
Är stor och tar mycket plats. Men känner mig ändå liten.
Jag är naiv när det gäller affärer.
Jag har lätt för att förlåta.
Jag är lojal.
Jag har inga principer och tycker moral är en individuell fråga. Om jag har en princip så är den att allt är relativt och att det inte finns några sanningar.
Jag tål det mesta, men inte äkta intolerans och dumhet.
Jag kan knappt hantera några känslor men döljer det väl och lyckas överleva ändå.
Jag blir aldrig besviken på andra. Eftersom jag aldrig ställer krav.
Jag är skarp men ostrukturerad.
Jag lever i vänsterfilen. Skitsnabbt.
Jag är kreativ men tycker alla andra är bättre.
Är bra på ord, kass på siffror.
Jag läser aldrig böcker.
Jag köper inget för att göra mig fin.
Jag är svag för svala mörka franska skådespelare. Främst kvinnliga. Och Jean-Marc Barr.
Jag är av någon anledning nästan alltid ledsen och trött. Men lyckas dölja det för de som inte står mig nära.
Jag är social när jag måste och vill. Inte annars.
Jag är tillgänglig och charmig när humöret är på topp.
Flirtar aldrig. Har inget behov. Är redan förälskad.
Rastlös och ifrågasättande är mitt sätt.
Jag är ärlig och öppen med vad jag känner, om jag känner dig.
Jag kräver inget av dig.
Jag drivs av min frustration och vilja att leva smartare.
Jag spelar aldrig, bara är den jag är.
Jag är snabbtänkt och idérik.
Jag ifrågasätter allt ständigt.
Jag är ganska uppgiven.
Det värsta som skulle kunna hända mig vill jag inte veta vad det är.
Jag har humör. Och det svänger rent bipolärt ibland.
Trampa mig gärna på tårna. Jag har tjocka skor.
Mitt PMS är inget annat än en färgskala.
Jag har problem med mina blodfetter. Och min ämnesomsättning. Och mitt sätt att leva.
Jag är mentalt aktiv och fysikt passiv.
Jag gillar vitt vin, ljust öl och Bloody Mary.
Jag hatar inälvsmat men äter nästan allt annat.
Jag är…sån.
Hur är du?

3 svar på ”Självporträtt i ord”

  1. Jag vet inte riktigt. Människor jag tycker om gör mig aldrig besviken. Människor jag inte tycker om slösar jag inte energi på.

  2. Jag vill bli sån.
    Jag kan skaka av mig det mesta med tid och mödan. På senare dagar har jag märkt att jag inte kan erkänna mig besviken. Att det är där skon klämmer. Då förtränger jag. Blir ingen klokare för det. Tvärtom.
    Kanske har det med kraven att göra. Ska absolut försöka analysera det.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.