Jag vs Mogi

Jag har förstått att Mogis blogg är ganska omdiskuterad. Så jag kollade upp den lite. Kanske inte riktigt var det som jag behöver, men jag är ju inte riktigt målgruppen. Det finns en ganska rolig klyfta i bloggosfären. På ena sidan de lätt förbittrade männen som skriver stora analyser om ekonomi, politik, peak oil och annat samtidigt som de tar sig själva på lite för stort allvar. Ofta helt utan inflytande. Sällan med jättemånga dagliga läsare. På den andra sidan står Mogi och hennes bloggande kollegor. Som skriver om helt andra saker. Gärna glättiga och glimrande sådana. För tiotusentals dagliga läsare.
De allvarliga snubbarna blir provocerade och börjar blogga om de inte fullt så allvarliga snubborna. Snubborna förstår inte vad snubbarna pratar om överhuvudtaget. Jag tänker inte värdera. Människor har helt olika intressen och det är väldigt bra. Mångfald är bättre än enfald. Även om budskapet kanske framstår som enfaldigt för några. Hellre tusen idioter som bloggar än en upplyst som sitter på hela sanningen.
För övrigt hade jag 183 unika besökare på min blogg idag. Mogis, hon hade väl en tiotusen. Den djupare innebörden i detta är för närvarande helt och hållet oklar.

Nojig i gristider

Började känna mig lite risig igår kväll. Vaknar med en sprängande huvudvärk och slemmigt rinnande känsla i svalget, näsan och bakom ögonen. Trött och seg. Tung i kroppen. Frågan är om vi har några förmaningar på jobbet. Jag får gå dit och kolla. Antingen blir det en långsam arbetsdag, eller så skickas jag hem.
Alla är ju liksom lite nojiga.
Uppdatering: Jag fick inte vara på jobbet. Eller rättare sagt, det var bättre om jag jobbade hemma. Så jag ligger hemma med en laptop på magen och jobbar. Hostar, snorar och har lätt feber. Känns dock inte som någon influensa. Mer som en traditionell skolstartsförkylning.

Debuten på Camp Nou

Kort analys av gårdagens match: Det var inget annat än en spektakulär träningsmatch. Grym inramning, men dock en träningsmatch. Pep Guardiola bytte spelare hela tiden så spelet kom aldrig igång riktigt. Utan Xavi och Iniesta blev FCB:s spel för långsamt. Zlatan såg lite spänd och matchotränad ut, liksom Messi. Alla andra också faktiskt. Men det fanns fina intentioner och ett par, tre lovande kombinationer mellan Messi och Zlatan.
Två ramträffar från FCB. Två kontringsmålchanser för City. Efter missar i FCB:s backlinje. Ett mål på en av dessa. Sen var kvällen slut.
Men, spelarpresentationen före avspark och inramningen på ett fullsatt Camp Nou höll världsklass. Säsongen kommer bli bra. När det börjar på riktigt.