Samtidigt som World Economic Forum konstaterar att Sverige är världens mest jämställda land visar det sig att regeringen betalar den nya kvinnliga jämställdhetsombudsmannen Anne-Marie Bergström 20 procent mindre än hennes manliga företrädare Claes Borgström. Dessutom kommer det fram att regeringens satsning på så kallade instegsjobb för invandrare resulterat i föga imponerande 244 jobb. 193 av dessa har gått till män. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har dessutom passat på att avlägsna den starka Marianne Laxén som tidigare var chef för jämställdhetsenheten på Justitiedepartementet och på så vis den sparkat den högste opolitiske tjänstemannen inom detta politikområde.
I världens mest jämställda land är jämställdheten så liberal att den inte får märkas.
Rött kött
Läser på SVT:s textteve att Världscancerfonden säger att vi inte äta mer än 500 gram kött i veckan och helt avstå från processade köttprodukter som charkvaror. Då kan vi minska risken för att drabbas av tarmcancer. Tänk att något som är så uppenbart ändå ska vara så svårt att förstå.
Men vad säger mamma Scan?
Nationell idag
Nationalsocialisterna, förlåt Nationaldemokraterna, har kastat skräp i min brevlåda. Tydligen trodde de att jag ville läsa deras publikation Nationell Idag. En helt galen liten tidning fylld av dåligt skrivna texter om tokiga saker. Sammanfattningsvis kan jag bara konstatera att den dagen Nationalsocialisterna, förlåt Nationaldemokraterna, kommer till makten blir Sverige världens dummaste land.
Då får vi helsvenska dagis där barnen bara får lära sig ursvenska seder och bruk, endast äta helsvensk mat och så vidare. Då ska svenska företagare arbeta för landets väl, inte sitt eget. Desutom vill Nationalsocialisterna, förlåt Nationaldemokraterna, att Sverige ska återta det svenska ägandet av svenska företag. Med mer.
För övrig kommer jag och min familj utvisas då, eftersom vi inte är helsvenska.
Att läsa Nationell idag är både roande och skrämmande. Att de här ordblinda, imbecilla rättshaveristerna ska komma till makten framstår som lika troligt att jag blir fotbollsproffs. Det är roande. Att de kommer göra det är skrämmande. Svenskarna är nämligen tillräckligt sura, bittra och politikertrötta för att göra om tyskarnas misstag.
Det är skrämmande.
Nya moderater
Min bror konstaterar något glasklart ikväll när han säger att det är lite svårt att förstå de nya moderaterna. De hatar bidragstagaren, men älskar svartarbetaren – två sidor av samma människa. Ganska mitt på den så kallade pricken. De nya moderaterna är som de gamla. Kanske något tydligare i sina ambitioner dock.
En avskaffad sjukförsäkring skapar fler personer som måste arbeta svart. Med andra ord kan priserna pressas ytterligare då konkurrensen på svartmarknaden blir ännu större. Då kan de prismedvetna moderaterna betala ännu mindre för sin städning, renovering och barnpassning.
Schenström och Pihlblad
Klassisk uppdelning mellan manligt och kvinnligt. Hon får avgå, han tar ledigt. Dessutom har de åtalats, misstänkta mutbrott och bestickning. Och i diskussionen kan de inte ha en mänsklig relation utan hon har reducerats till hans ”källa”. Det är så många klåpare och så mycket dum ondska i hela den här diskussionen att jag inte kan låta bli att lägga mig i.
Sensmoralen i den här stormen bör vara följande: Politiker och journalister ska absolut inte umgås med varandra. Helst inte män och kvinnor heller. Att dricka mer än fem glas vin vid ett och samma tillfälle är moraliskt förkastligt. Regeringskansliets jourorganisation för krishantering är helt och hållet beroende av att EN person är redig och frisk 24 timmar om dygnet.
Men kanske viktigast av allt. I Sverige händer det inte något som påverkar oss på riktigt längre, därför måste vi lägga tid på sånt här istället. Jante, någon? Måste gratulera den som riggade restaurangbesöket och bilderna. Genomslaget blev totalt.
Kärleken är fri
Kort kommentar till den oerhört fåniga debatten om statssekreterare Schenström och journalisten Pihlblad. Kärleken är fortfarande fri. Till och med en statssekreterare och en journalist kan ha en kärleksrelation. Goddammit, de kan till och med få vara knullkompisar. Ingen annan har rätt att begränsa den friheten.
I min värld får en statssekreterare dessutom vara berusad om hon eller han vill. Det är människor vi pratar om. Inte maskiner.
Fundamendalister
Låt mig förtydliga hur jag ser på fundamentalister. De är i min värld allt oftast giriga män som använder en från början vacker tanke till att styra världen dit de vill. De besudlar religioner och ideologier för att uppnå egen vinning. Nästan alltid är det pengar det handlar om. För att skaffa sig ett problemfritt liv är de beredda att offra alla i sin omvärld. De har varit imperialister, kommunister, korsfarare, inkvisitörer, kristna, muslimer… och mycket annat. För att uppnå det de vill gömmer de sig idag bakom argument som att slå ned den store satan, sprida demokrati i världen eller försvara sig från de andra fundamentalisterna. Samtidigt som de sitter på piedestalen med sina tillgångar och får det allt bättre själva.
Världen är inte svårare än så att förstå.
Kalla mig gärna cyniker. Men denna definition gör det lättare för mig att fokusera på det jag tycker är viktigt. Kärlek och nyfikenhet. Raka motsatsen till det fundamentalisterna drivs av. Gör det mig bättre? Absolut inte, men det är mitt sätt att leva.
Terrorstämplade
Det finns ett land som stöttar en ockupationsmakt med pengar och vapen. Som systematiskt för bort oliktänkande utan lagligt stöd. Nu har ett annat land som ständigt är under hot från det första valt att ta bladet från munnen. Kan vara en av morgonens bästa nyheter i en knasig värld där många tror att de har klart för sig vem som är ond och vem som är god.
Iran har terrorstämplat USA.
Jag tycker på allvar att Iran via FN ska kräva att få inspektera USA:s lager av massförstörelsevapen också. För det är ju så att ALLT USA anklagat andra länder för sedan 11 september 2001 står de för själva.
Jag terrorstämplar också USA. Och Iran. Fundamentalister är alltid fundamentalister. Även när de är vita och rika.
Dagens bild 28 september 2007
Världen är röd
Alla tävlar om att vara rödast idag. Riksdagsmän, tidningar och kändisar. För att stötta frihetskampen i Burma. Det är bra, men tillåt mig att vara lite cynisk. Hur hjälper det förtryckta människor att Idol-juryn och andra helt betydelselösa medieprofiler tar på sig en röd tröja och poserar framför en kvällstidningsfotograf? Hur?
Jag hoppas att alla som idag bara älskar Burma gör det om några dagar när världens blickar riktas någon annanstans. Annars kommer de förtryckta aldrig få det bättre. Jag vill inget hellre tro än att människors engagemang för att andra ska få det bättre är äkta, men tippar att ungefär nittiofem procent av de som bär röda kläder idag inte kommer ihåg Burma om bara ett par veckor. Och egentligen inte alls bryr sig om några burmeser.
Tyvärr brukar det se ut så. De som fortsätter engagera sig brukar etiketteras som radikala, terroristster eller något annat otäckt. Dessutom är det ju lönehelg så de flesta av oss har viktigare saker att tänka på.