Camilla, Hanna och jag åkte in till stan. Jag behövde besöka Telia och göra ett par andra ärenden. Plus att vi ville lukta på staden igen. Well, det var fullt med människor som jagade något odefinierat samtidigt som en tung stank av avlopp låg över city. Kändes så där. Lätta känslor av ”kniven-på-strupen”, leveranskrav och prestationer gjorde sig påminda. Känslor jag inte smakat på under flera veckor.
Så det var skönt att komma hem och titta på Ellas solrosor. Sommar.
Bilder från stan finns på Facebook.
o som i otäckaste någonsin
Igår kväll såg vi på Eden Lake. Efter tjugo minuter ungefär fick jag tokångest. Gick undan en stund. Sen snabbspolade vi filmen och tittade liksom i smyg. Det var den otäckaste film jag någonsin sett. Helt utan övernaturliga inslag. Bara människor. Sköt in många vansinnigt obehagliga känslor i mig. En effektiv sammanfattning av mycket av det som jag är rädd för i samhället jag lever i. Med ett slut som är poetiskt i sin ondska och uppgivenhet. Och alldeles, alldeles hopplöst.
Se den om du vill må dåligt en stund. Eller kanske vakna till.
iPad tar över
Skriver det här inlägget på en iPad. Den ersätter min fyra år gamla MacBook Pro som ska strippas, rensas och pensioneras. Från och med nu jobbar jag med bilder på en stationär iMac, tar hem lönearbetet på en MacBook och kollar mail, kalender, Facebook, blogg etc med iPad och min iPhone 3G.
Apple gör teknik jag gillar.
Fotboll är politik
I Nigeria bestämmer president Goodluck Jonathan att Lagerbäcks landslag inte får spela internationellt i två år. Förmodligen som en direkt följd av lagets misslyckande i VM. I Frankrike förhördes den avgångne förbundskaptenen Raymond Domenech och lika avgångne förbundsordföranden Jean-Pierre Escalettes av en grupp parlamentsledamöter. Och fick skäll av idrottsminister Jean-Francois Lamour för att de inte vill tala med journalister efteråt.
Två länder som nu dessutom hotas av sanktioner från FIFA eftersom politiker inte får blanda sig i fotbollen.
Well, fotboll är politik. Läs gärna Franklin Foers: Fotboll förklarar världen: En [osannolik] teori om globaliseringen
Sommarlåt #1
Mittemellan
En torsdagmorgon i Huddinge. Ungdomar tar på sig den vita mössan och gör sig redo för något stort. På en förskola gör sig Monica redo för något annat stort. När arbetsdagen är över behöver hon inte längre arbeta för att ha råd att leva. Kramar. Tårar. En fast punkt i tillvaron försvinner. Kvinnan som tagit extra hand om mitt lilla barn de sista åren går i pension. Efter ett långt och hårt arbetsliv. Samtidigt som ungdomarna i de vita mössorna firar att det är deras tur att ta plats.
Någonstans mittemellan står jag och är tom och förvirrad. Solen skiner och det är en fantastisk sommarmorgon.
Tillit
En god vän till mig har tatuerat in en symbol och ordet tillit på axeln. Hon är fantastisk. Litar på människor. Tror att människor vill göra bra saker. För sig själva och för andra. Det tror jag också. Och det är en av anledningarna att jag dippar rejält just nu. Är trött, modstulen och faktiskt ganska ledsen över all misstro och cynism jag möter dagligen i min egen upplevelse av samtiden. Det känns som att vi byggt ett samhälle som bygger på att människan är en girig, ond och elak typ som måste styras och kontrolleras. Och att vi till slut lever upp till det samhället. Om vi inte gör det är vi suspekta.
För mig är Sverige inte bara ett sekulariserat land, där tron på det andliga oavsett religion är marginaliserad. För mig är Sverige inte heller bara ett ateistiskt land. Det känns om Sverige har blivit ett land där ingen tror på något överhuvudtaget. Inte på framtiden, inte på det förflutna. Inte på kvinnor, inte på män. Inte på solen. Inte på tidningen. Inte på myndigheten. Inte ens på de egna barnen.
Jag vill leva i ett annat samhälle. Jag vill inte föra fler diskussioner om vad vi INTE vill. Kan vi inte börja prata om framtiden som en möjlighet? Om människan som en tillgång? Snälla.
Tillit är ett väldigt fint ord. Passar bra under huden. Som hos min vän. Säkert också hos flera.
Människan jag aldrig visste fanns
– Mir Abbas Safari var den ensammaste människa jag träffat, säger en av dem. Han hade bara ett enda nummer inlagt i sin mobiltelefon.
Lägg ned skiten!
Idag är det krigsrubriker på kvällstidningarnas löp. De korkade och efterblivna européerna röstade inte fram vår låt till final. Så nu krävs det att vi lägger ned skiten. Men var det inte just det Europa hjälpte oss med igår kväll? De lade ned oss. Dömde ut oss. Om vi ska lägga ned något så föreslår jag att vi väljer något vi kan lägga ned. Det kommer bli väldigt jobbigt och kräva massor av energi för oss fåtal svenskar att lägga ned alla de andra.
Det är lättare att vi lägger ned oss själva. Eller bara accepterar att lilla lilla Sverige och vi som lever här inte är universums (eller ens Europas) medelpunkt.
Apples aktievärde
Noterar att Apple nu är USA:s näst högst värderade företag. Typ. De har gått om Microsoft. Det har att göra med aktiekurser och annat jag inte riktigt förstår. Vad jag däremot förstår är att det går bra för Apple. Ett innovativt företag som hittat ett par rejält lukrativa affärsmodeller och är världsmästare i marknadsföring. Jag är övertygad om att framgångarna handlar om de intuitiva produkter och tjänster företaget erbjuder.
Att ett sånt företag värderas högt känns inte förvånande. Sen kan haters från olika sidor få hata hur mycket de vill.