Förra arbetsveckan avslutade jag i en skog i Västra Balingsnäs. Den här veckan avslutar jag med att tillsammans med Hanna ta elmoppen till Stockholmsmässan och Kungens Kurva för att ta ett antal konceptuella och ganska linjära bilder. Ett bra sätt att få fredagskänslan i hela kroppen. Om en stund ska vi gå och se när Hanna har seriepremiär i årets upplaga av S:t Erikscupen (fotboll) när Stuvsta tar emot Älvsjö AIK på hemmaplan.
På låtsas? Nej på riktigt.
När jag sitter på moppen med Pennebakers solskenspop i hörlurarna och passerar Trehörningens spegelblanka vattenyta på väg till jobbet känns som att jag lever i en önskedröm. Efter sju år i Default City känns det som att bitarna äntligen hamnat på rätt plats. Det känns som att jag får ny energi och äntligen kan ta itu med saker som legat och skavt under huden hela tiden.
Och det bästa av allt är att det inte är på låtsas, utan på riktigt. Livet är riktigt vackert nu. Om en vecka blir jag trettiosju och äntligen känner jag mig vuxen.
Veckan slutar i skogen
Jag avslutar den här arbetsveckan i skogen i Västra Balingsnäs där jag kikar på en av platserna där Huddinge expanderar. Solen skiner, maskinerna har tystnat för helgen och det är ganska lugnt och skönt. Jag trivs vansinnigt bra med mina nya arbetsuppgifter.
En bra dag
Vaknar i tid. Somnar om och blir väckt. Lyssnar på Morgonpasset i P3 som alltid är bäst på fredagmorgnar då de kör The Ultimate Morning Experience. Sen hinner jag läsa nyheter, eftersom bredbandet tillfälligt fungerar, dricka min latte och klä mig och Ella i lugn och ro innan vi sätter oss på moppen för att ljudlöst glida till dagis. Sen far jag vidare, stannar en minut vid Trehörningen där jag tar några djupa andetag innan jag tar mig till jobbet. Solen skiner och min dag kommer avslutas med ett utomhusmöte med ett byggbolag där vi ska gå igenom ett event som ska hållas om en månad.
Det känns som en bra dag.
April: snö och halsont
Sedan tolv timmar är det snöglopp. Känns så fantastiskt onödigt, som vanligt i april. Dessutom har Hanna och jag ärvt Ellas senaste virus. Det ger oss ont i halsen, öronen och feberdämpade. Hanna är hemma och är sjuk. Jag är på jobbet eftersom jag vill sätta mig in i mina nya uppgifter.
Börjar bli på riktigt
Indikationer på att mitt nya jobb på är på riktigt:
- Idag fick jag mitt första brev i kuvert utifrån
- Idag installerades mitt ergonomiska tangentbord
- Idag installerades programmet som synkar min tjänstemobil med Outlook
- Jag har nu fått de login, accesser och förmaningar jag behöver för att arbeta
Ny vardag
Klev upp vanlig tid imorse. Skjutsade en förnöjd Ella på moppen till dagis. Från dagis åkte jag till min nya arbetsplats, men tog omvägen via sjön Trehörningen för att få titta på morgonen. Sen möten, presentationer, hej och goddag. Rotarylunch för att lyssna på Carl Cederschiöld prata om Stockholms infrastruktur. Därefter hämtade jag upp min nya tjänstemobil (HTC Dual Touch). I sällskap med en kollega tog jag en tur till Kungens Kurva för att leta efter en MacBook att använda som jobbförlängare hemma och på resa. Fanns inte i lager. Därefter lite sittande med dator och telefoninställningar innan jag åkte hem på moppen via Trehörningen i eftermiddagssolen.
Sweet.
En helt ny karriär – igen
När jag vaknar är det nästan som vanligt. Men idag städade jag rent mitt skrivbord, lämnade in min mobil, lämnade ifrån mig mitt tjänstekort och passerkortet innan jag lämnade Kungsholmen och staden som arbetsplats bakom mig. Mina statstjänstemannaprivilegier är borta. Ikväll är jag en vanlig medborgare för första gången på sju år.
På måndag blir jag en ovanlig medborgare igen. I den kommunala sektorn.
Tröttma
Jag har haft en lång arbetsdag som avslutades med besök på pub för någon slags tack-och-hej-öl. Drack Pepsi Max eftersom jag som vanligt valde att köra. Nu är jag knastrött. Hanna sover hos en kompis för första gången på tre år. Ella sover i sin säng. Camilla och jag borde diska, städa i köket och betala räkningar.
Men, sängen kallar. Högt och envist.
Imorgon avslutar jag min karriär som statstjänsteman. Kanske också en och annan relation. Bara tanken gör mig trött. På teven sitter ett avhoppat Jehovas Vittne och talar om sina erfarenheter. Jag blir bara tröttare.
Sista veckan
Sista veckan i stan har börjat. Snön ligger kvar på marken. Analyserar nyheter, skriver på en manual och ska försöka knyta upp några lösa trådar innan jag börjar städa rent på mitt bord. Nästa vecka flyttar jag hem igen. Börjar ett nytt liv där avståndet mellan arbete och liv är mindre. Både fysiskt och mentalt.
Samma vecka som våren kommer på riktigt.