Ikväll har vi sagt Auf Wiedersehen, på återseende till mina kusiner och de andra kamraterna. De har varit så snälla och gästvänliga, på ett sätt som gör att jag och Ella inte ens känt oss som gäster. Allt har bara varit lugnt, skönt och vänskapligt. Jag gillar det. Av flera anledningar. Här nere finns ett gäng riktigt jäkla fina människor.
Som vill mig väl. Och som jag vill väl. Vilket är en riktigt jäkla bra grej.