Ännu en gång trampar skolan rakt in i privatlivet och hindrar barns utveckling istället för att bejaka den. Den här gången är det en kommun i norrort som inte uppskattar en lång semester. Jag har tidigare blivit lätt upprörd när jag sett en södertörnskommuns argumentation till varför skolan vet bättre än föräldrar och barn vad just barnen behöver.
Ber ödmjukt att få påminna om programmet för min diktatur. Punkt sex handlar om en skola för människan. Världen är full av kunskap och erfarenhet. Skolans roll borde vara att coacha barn och ungdomar att ta till sig den. Inget annat.
Just nu blåser björklundska krafttagsvindar över skolan i Sverige. Med lätt fascistoida böjelser ska privalivet tuktas. För i det demokratiska kungariket Sverige ska människan inrätta sig efter skolåret. Vi har skrotat industrisemestern i och med samhällets övergång från industriproduktion till kunskapsproduktion.
Men skolan rubbar ingen. Det är fel och luktar malkulor.
Jonna Sima bloggar på DN.se och undrar hur smart det egentligen är av föräldrar att besluta sig för att åka på långa vintersemestrar? Mitt svar är att det är skitsmart. Att lämna mörka och dystra kallsverige för värme och stimulans borde vi göra allihop. Det är högst mänskligt och inte något som ett diffust skolsystem eller välmenande journalister bör besluta att vi ska avhålla oss ifrån.
Sverige är inte sanningen.