fredrik welander i ett långt samtal
Står och röker på altanen. Winnerbäck sjunger i min telefon.
när sommarn kommer flyr jag över haven
där ingen vet där ingen kommer in
men sommarn dör och min rastlöshet är min
om vintern
står jag gömd längst in i baren
och tiden går
månad år
jag faller
En kort stund känns det att det är möjligheterna och lyckan som flyger förbi ovanför taket. Sen ser jag att det bara är en ballongjävel.
16 oktober kommer ny musik från Rammstein. Jag ser fram emot det. Första låten släpps redan imorgon. PUSSY heter den. Känns väldigt mycket Rammstein. I februari spelar de på Sparkasse Arena i Kiel. Kanske dags att gå på konsert då.
Jag har undrat hur många som dömt Ghezali på fel grunder. Jan Guillou sammanfattar mediernas roll i folkdomstolen på ett ganska bra sätt, tycker jag.
FCB tog tre stabila poäng i kvällens match mot Getafe. Seg första halvlek där Getafe hade två ramträffar. I andra bytte Pep in Messi och Iniesta och då blev det bättre fart framåt. Stor dominans och till slut 2-0 efter mål av Z och Messi. Kolla in videon här uppe. Efter en minut kommer 2-0. Lägg märke till hur Messi blir nedgjord vid mittplan men istället för att ligga och gnälla reser sig och tar en lång löpning för att till slut hänga målet på nick. Lägg också märke till Dani Alvés perfekta inlägg till Z och hur Z i sin tur väljer att spela fram Messi istället för att försöka avsluta på egen hand.
Två seriematcher, två mål för Z. Två för Messi. Fotbollsgodis i världklass.
Just nu pågår en jobbig utveckling i stora delar av Sverige. Ungdomar bränner bilar och förstör. I Göteborg, Uppsala, Stockholm, Malmö, Huddinge… I tidningarna står texter om vad som händer. Journalister, poliser, kommuntjänstemän förmedlar sin bild. Som egentligen går ut på att de inte förstår. Samtidigt börjar en arisk eld brinna i marginalen. Eftersom det är i underklassens områden det brinner. Och underklassen är de som är lite mer bruna i hyn än oss andra svenskar. Fler och fler rent rasisitiska dumheter hoppar ut ur munnarna på svenne och svea.
Vi undrar: Hur kan dom? Hur kan dom vandalisera och tända eld på saker bara så där?
Jag vill mena att vi kan älta de frågorna hur mycket som helst. Den som aldrig bott i Gottsunda eller Vårby Gård och systematiskt blivit förtryckt hela sitt liv bara för att ha blivit född av ”fel” föräldrar kan nog aldrig förstå hur det är att vara så förbannad så att en PET-flaska med bensin känns som en bra protest.
Usch, jag har så fruktansvärt dåliga vibrationer av Sverige just nu. Ingen förstår, ingen vill lyssna. Ingen vill diskutera. Fler och fler ropar på självcensur och gömmer sig bakom Idol 2009. Samtidigt som det brinner.
Och om ett år röstar vi in Sverigedemokraterna i riksdagen.
Jag är med på ett fotoforum. Ett forum som just nu har lite växtvärk. Det här forumet har vuxit enormt på några år. Stämningen har varit lite skönt trevlig och inriktningen har var myspys. Fotografer har hjälpt varandra med tips och råd. Främst när det gäller utrustning och exponeringsteknik, men även lite när det gäller bildkritik. Alla har blivit bättre och bättre, typ.
Nu börjar vi tänja på gränserna. En del fotografer har börjat visa bilder som tidigare inte funnits. Plötsligt är det inte bara bilder på natur, djur och söta barn längre. Även lite mer mörka bilder letar sig in. Bilder på sjuka människor. Svärtat. Livets baksida. Vilket är jobbigt för en del medlemmar på forumet. Fullt förståeligt. Samhället är jobbigt. Inte minst vetskapen om att vi skiter i de som faller utanför det vi kallar normalt beteende.
På forumet börjar vi diskutera om den här typen av bilder hör hemma på vårt mysiga forum. Det gör mig lite ledsen. För den här typen av självcensur är inget annat än förtryck. Våra förfäder låste in handikappade i källaren. Brände fritänkare på bål. Avrättade homosexuella. Idag vill vi blunda när det blir för jobbigt. Om ingen publicerar bilder på anorektiska så försvinner problemet.
Självcensuren är det nya förtrycket. Om någon bryter mot TV4-estetiken börjar andra genast ropa på censur. Vi vill inte se. För om vi ser förstår vi att samhället i själva verket inte utvecklats särskilt mycket.
Och det gör nog lite ont i oss alla.
OK, det är fredagkväll. Dags för covers. Här är femton finfina. Den första här ovanför. De fjorton andra i Spotify. Om du inte är spotifierad är det följande låtar du ska leta efter:
Plus Gary Jules underbara version av Mad World. Som spelas i videon. Den som först prickar in alla original vinner valfritt coverband.
Titta på TV.
Twittra eller blogga om det du ser.
Skriv några nyheter om det som händer under sändningen.
Twittra eller blogga om det du skriver.
…så blir du en framgångsrik och väl läst journalist i Sverige 2009.
Snor den här från Trettioplus och DN. Ska väl handla om Stockholm.
Bästa promenad: Runt Gamla Stan och Skeppsholmen eller på Skogskyrkogården.
Favoritgata: Vad som helst vid vatten.
Favoritdrink: Iskallt kranvatten.
Äter lyxmiddag på: Äter aldrig lyxmiddag.
Favoritförort: Midsommarkransen.
Bästa lunchställe: Haga Deli.
Bästa kaffet: Mi Piace, Huddinge C.
Bästa konsertlokalen: Cirkus.
Bästa baren: Mosebacke.
Senaste Stockholmsupptäckt: Att Stockholm inte är så fränt längre.
Senast sedda utställning: Mina barns teckningar på dagis.
En bra gå bort-present: Vin.
Favoritlyxartikel: Finkaffe.
Läser just nu: Bloggar.
Läser helst: John Ajvide Lindqvist och bloggar.
Favoritråvara: Kaffebönor.
Klädkonto per månad: Ingen aning. Väldigt litet.
Modeförebild: Ingen alls.
Mest överskattade affär: Ingen aning. Går aldrig i såna.
Det dyraste jag har köpt: Huset jag bor i.
Favoritprodukt på Apoteket: Medicinerna jag måste äta för att må bra.
Lyssnar på: Bra musik och spännande människor.
Bästa förfestmusiken: The Hellacopters.
Senast gnolade: Jag gnolar inte. Jag skriker.
Senast köpta skivan: Har inte köpt skivor på flera år, men senaste iTunes-köpet var nog Cluesos ”So sehr dabei”.
Senaste impulsköp: Två öl för mycket på senaste konferensen.
Senaste fyndet: Fyndar aldrig. Blöder pengar.
Senaste secondhandfyndet: En barncykel.
I dvd-spelaren/datorn: Pro Evolution Soccer 09.
Användbar pryl: iPhone.
Av olika anledningar har jag reflekterat lite över min personlighet. Det gör jag förvisso hela tiden, men nu har jag gått ned mig i test-träsket. För några år sedan hade jag förmånen av på min dåvarande arbetsplats göra ett Myers-Briggstest. Det visade att jag var en ESFJ. I korthet sammanfattas den personlighetstypen med ansvarstagande för andra. Just jag var då en som brydde sig mer om andra än mig själv. Behövde andras bekräftelse för att må bra. Sökte en stabil grund att stå på och speglade mig själv i andra för att känna mig levande.
Sen hände något. Jag kraschade, förlorade mig själv och fick börja om. Bygga om mig själv på något sätt. En process jag inser aldrig kommer ta slut. Det är spännande och gör att jag känner mig levande. Nu har jag gjort ett kortare test på webben, där jag svarade på sjuttio frågor för att få en indikator på om jag fortfarande har samma personlighet.
Well, något har hänt. Jag hamnar nu i ENFP-lådan. Stämplas då med ordet INSPIRATÖR. En typ som agerar intuitivt och går på känsla. När känslan är bra går allt bra. När känslan är dålig är jag dålig. De tre sista styckena i beskrivningen av den här personlighetstypen på webben jag använt lyder så här:
ENFPs are basically happy people. They may become unhappy when they are confined to strict schedules or mundane tasks. Consequently, ENFPs work best in situations where they have a lot of flexibility, and where they can work with people and ideas. Many go into business for themselves. They have the ability to be quite productive with little supervision, as long as they are excited about what they’re doing.
Because they are so alert and sensitive, constantly scanning their environments, ENFPs often suffer from muscle tension. They have a strong need to be independent, and resist being controlled or labelled. They need to maintain control over themselves, but they do not believe in controlling others. Their dislike of dependence and suppression extends to others as well as to themselves.
ENFPs are charming, ingenuous, risk-taking, sensitive, people-oriented individuals with capabilities ranging across a broad spectrum. They have many gifts which they will use to fulfill themselves and those near them, if they are able to remain centered and master the ability of following through.
På något sätt känns det ganska mitt i prick. Även om jag inte låter mig bli etiketterad så enkelt. Det händer saker i mitt liv. Det finns inget rätt eller fel i olika personligheter. Det bara är. Men något har hänt mig. Jag förstår varför jag känner mig lätt bipolär. Varför jag antingen känner att jag är helt rätt. Och ibland helt fel.
Den djupare innebörden i detta resonemang är än så länge oklar. Men jag funderar på att hitta en terapeut för att hitta en strategi. Jag behöver ju hitta en vardag som jag fungerar i på lång sikt. Kanske är det den jag lever i. Kanske någon helt annan.
Min onda armbåge fick just en förklaring, till.
Testa själv? Här kan du svara på sjuttiotvå frågor och få lite att fundera på.