Försöker avsluta en treårig sejour med Losec. Så här fyra dagar utan tabletterna är resultatet att det som tidigare bara gjorde ont i magen nu också gör ont i hela strupen upp till svalget. Dessutom luktar hela jag som en syrafabrik. Försöker dock hänga i. Tänker att om jag tar mig igenom de kommande fyra veckorna utan Losec, då är jag färdig med den medicinen för ett bra tag framöver. Stresstest, liksom.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Jag ska inte driva företag eftersom jag hatar siffror.
Att bli liten en stund
Fem dagar in i Almedalsveckan. Behovet av andra ljud är stort. Tofta är en bra plats att fly till. Att bli liten. Sitta en stund. Kisa in i solnedgången. Lyssna på vågorna. Räkna sandkornen. Försöka tömma huvudet.
Två dagar
Söndag: Ut med hund. Hund hann kissa i trappen. In med hund. Frukost till hund. Ut med hund. In med hund. Frukost till mig själv. Dusch. Lyssna på Jonas Gardells sommarprat. Ut med hund. In med hund. (Här vaknar resten av familjen). Iväg till Slottet för att förbereda vernissage. Genomföra vernissage. Städa efteråt. Hem. Ut med hund. In med hund. Handla middag. Laga middag. Försöka planera morgondagen. Åka och handla livsmedel. Ut med hund. In med hund. Skriva underlag till pressmeddelanden och webbinformation. Ut med hund. In med hund. Försöka sova ett par timmar.
—
Måndag: Gå upp tidigt. Äta frukost. Ut med hund. In med hund. Duscha. Tjata upp åttaåringen. Förbereda dokument. Skjutsa åttaåringen till idrottsläger på Gustavsvik. Försöka snabbinstruera åttaåring och ungdomar på plats kring diabetesrutiner. Köra jättefort till annan plats. Pressvisning. Springa till annan plats. Genomgång och instruktioner till feriearbetande ungdomar på en plats. Stressa till en annan plats och göra en annan genomgång med andra feriearbetande ungdomar. Äta lunch? Möte. Sladda iväg efter möte och försöka skriva lite. Hem och försöka lösa konflikten mellan fotbollsträning och valpkurs. Ta emot svägerska med familj på väg norrut. Jobba lite i soffan. Sova.
Tisdag: Moahahahahahahahahaha……
—
Det gick bra det här med att flytta till Örebro och varva ned. Skaffa lite balans i livet. Jag är en idiot. Men, jag vet åtminstone om det.
Två saker
1. Gud, vad det var skönt med två lediga dagar. Första gången på månader.
2. Ett mer permanent lantställe/sommartorp förutsätter att det finns vatten. Det här med dass och att inte kunna diska ordentligt känns sådär. Älskar lugnet och ljuden av naturen på Jakobsdal, men behöver rinnande vatten.
Berlin
Jag skulle vilja åka till Berlin. Bo där ett tag. Komma på vad jag ska göra. Känna efter vad som är mitt uttryck. Text? Bild? Samtal? En grön storstad med rum att andas. En plats där mångfald vinner över enfald. Känner mig lite instängd och behöver inspiration. Ledig först i september. Kanske då.
en fråga
Står du ut till efter sommaren? Hon frågar men konstaterar samtidigt att jag måste om jag vill ha hjälp. Så jag svarar ja.
Sex veckor ensam
Nu har det gått drygt sex veckor sedan jag isolerade mig vid mitt skrivbord hemma på Hamnplan. Känns som sex år. Intressant och lärorikt. Kommer aldrig utsätta mig för något liknande igen. Åtminstone inte när jag förväntas kunna arbeta och vara produktiv samtidigt. Status efter sex veckor:
- Självförtroendet lågt.
- Självkänslan låg.
- Smärtan i bröstet och huvudvärken gör att jag funderar på vad det är i mitt sätt att leva som kommer döda mig – hjärtinfarkt eller stroke?
- Jag tror att jag levererar, men får för lite feedback på om jag gör det eftersom de jag jobbar åt/med inte sitter här i lägenheten.
- Jag borde vara på väg att fasa ut jobbterminen nu, men istället är det mer intensivt än någonsin.
Planering. Är inte min grej. Just nu betalar jag ett visst pris för det. Men, å andra sidan, jag är halvvägs till skolavslutningen och får avlösning. Och med lite tur har valpen Vilda nu blivit så pass rumsren att jag kan flytta tillbaka till kontoret om någon vecka. Det finns alltså hopp. Heja.
Sömn
Jag sover i genomsnitt 6 timmar och 22 minuter varje natt. Inte tillräckligt.
Allt är som vanligt
Jag försöker vara alla till lags.
Jag har ont i bröstet.
Jag håller på att jobba ihjäl mig.
Den djupare innebörden i detta är oklar.