Är trött på Stockholm

Stockholm fungerar inte. Anledningen är enkel. Staden och dess kranskommuner styrs av människor som inte klarar av att lyfta blicken från det egna navelluddet. Jag vill påstå att Stockholm inte kommer funka förrän antalet kommuner i Stockholms län minskats till EN. Det visar sig gång på gång på gång att de som styr länet på vårt uppdrag inte klarar av att fatta kloka beslut för regionen. Politikerna värnar SIN kommun. Vilket känns ganska långt ifrån verkligheten.
Därför blir det aldrig någon ordning på infrastrukturen. Därför är vi inte så bra som vi kan vara på nyföretagande. Därför blir boendemiljöer allt mer segrerade och delaktigheten allt mindre.
Sveriges dyraste område att bo i på alla sätt styrs tyvärr sämre än de flesta andra städer i Sverige. Allt på grund av ineffektivitet och det faktum att kortsiktiga politiska beslut som förväntas leda till förnyat förtroende snarare än utveckling fattas på helt fel grund.
För mig återstår snart bara två val: bli politiker och försöka göra något för att påverka eller flytta härifrån.

Masskommunikationsteori

Eller det handlar rättare sagt om masspsykos, masshysteri och pöbelbeteende. Och hur kommunikationstekniken 2009 kan ödelägga människor på bara några timmar.
När jag läste kommunikationsvetenskap mellan 1992 och 1996 diskuterade vi ibland hur massmedier och kommunikation utvecklas. Ett återkommande tema var att det privata blir offentligt. Då, före dokusåpor, bloggar och skvallerforum pratade vi om en abstrakt framtid. Som är här nu.
Jag har nu på kvällen ägnat en god stund åt att läsa vad folkdomstolen/privatspanarna/Kalle Blomqvist-fansen på Flashback har diskuterat utifrån skjutningen som inträffade i Gamla Stan igår. Det handlar om en greve, en sambo, ett ex och en reklamare. På mindre än ett dygn har mer än tusen inlägg skrivits i den skvallerbetonade och spekulerande tråden på Flashback. Diskussioner som lett till lika spekulerande artiklar på tidningarnas webbar. Bland annat har den först misstänkte gärningsmannen (som nu släppts) granskats och avslöjats, dock utan att hans namn publicerats i tidningarna. Hans namn är dock förstås ute på Flashback och han har tillsammans med sina vänner och kollegor idag fått tusentals nya träffar på sina bloggar och Facebooksidor.
Det enda jag kan säga är att det vi diskuterade för femton år sedan nu med råge blivit verklighet. Som kulturvetare känner jag då att jag måste rekommendera alla att läsa den trettiofem år gamla romanen Katharina Blums förlorade heder av Heinrich Böll.
Det privata är offentligt och världen kan ta reda på allt om dig på nolltid och publicera fakta och fiktion om dig, väl uppblandat, så att ditt liv till slut ödeläggs. Det tar inte mer än ett dygn.

Next Stop Sweden

Nästa inlägg kommer från Sverige. Först ska jag bara:

  1. Koppla in morsans Wii
  2. Koppla in morsans piano
  3. Packa
  4. Åka till flygplatsen
  5. Överleva en flygresa
  6. Ta flygbussen in till stan
  7. Ta pendeln till Stuvsta
  8. Komma hem

Årets skönaste dag

img_0897
Jag började min dag med att baka scones. Sen lyfte jag med Camillas hjälp ut min övervintrade och bleka bambu. Gav den ny jord och koskit så den ska växa. Sen kom en takläggare förbi och kollade vårt tak eftersom vi haft fuktfläckar på fasaden. Han gav lugnande besked och ett bra pris på några små justeringar av underlagspappen. Samtidigt steg temperaturen, så när Hanna och jag satte oss i bilen för att åka långt in bakom fiendens linjer var det riktigt, riktigt skönt. Den låååånga resan västerut, till Hässelby, kulminerade under innebandymatchen som Huddinge tyvärr förlorade, sen satte vi oss i en jättevarm bil för att återvända till civilisationen söder om stan. Temperaturen var enligt bilens färddator sjutton grader. Solglasögon på och genom rutan såg jag att både motorcyklar, cabbar och shortskillar premiärminglade i solgasset. Några skärmflygare vid Hässelby Gård gjorde bilden nästan för idyllisk.
Hemma på grusplanen värmde solen ännu skönare. Så i den tjugogradiga värmen passade jag på att skifta däck på bilen. Konstaterade att sommardäcken är på gränsen till blankslitna, så här ska investeras i nya däck. Jättekul. Av bara farten pumpades cyklar också.
Årets skönaste dag. Varken mer eller mindre.

Spännande slutspelsmatch

Idag smäller det. Efter att Hanna och hennes kompisar slutat fyra i serietabellen börjar nu slutspelet i Mitt i Cupen. Vi pratar förstås innebandy. Strax efter två idag börjar matchen mot mycket svåra motståndarna Bele-Barkarby som är bäst norr om stan. Vi har mött dem en gång tidigare, i vinterns upplaga av Storvretacupen. Då åkte vi på däng.
Det kommer bli hårt och svårt. Men förhoppningsvis spännande.
Hanna har dock vaknat med en ond och stel fot. Camilla har masserat och Hanna ringde just sin tränare och förvarnade om att hon har problem med foten, men att hon gör ett försök att spela. Min lilla hjältinna. Eller dumstrut. Men, är det slutspel så är det.

Skärholmen – Midsommarkransen

img_0868
Igår mamma, idag Magnus och Sara. Hjälpte till att flytta dem från Skärholmen till Midsommarkransen. Det gick bra, många hjälpande händer och glada miner. Inte ens en halvtrasig flyttbil (shame on you uthyraren) kunde hindra oss. Pizzan och karamellerna smakade bra. Nu ser jag fram emot att hälsa på om några veckor.

Rivstart på lördagen

Jag vaknar tidigt. Utvilad efter att ha gått till sängs redan strax före nio. Gör frukost till familjen och sen tar vi oss iväg till Västertorpshallen där Hanna och hennes innebandykompisar ska möta Älvsjö i F95-serien. Väl framme finns inga kompisar där. Vi har åkt till fel hall. Matchen spelas nämligen i Västbergahallen. Well, in i bilen och tio minuter senare är vi på rätt ställe. När tjejerna förbereder sig för match går Camilla, Ella och jag runt utanför hallen. Ella har kul med en stor snöhög och en stor lövhög. Sen ser vi en spännande match som slutar 3-3.