Sköna budskap. Jag är ganska mycket överens med Miljöpartiet. Har just svarat på en medlemsenkät om min möjlighet och vilja att delta i valrörelsen. Eftersom jag jobbar med det jag jobbar med, och har ont om tid samtidigt som jag känner mig lite för oerfaren, är min vilja att förändra större än viljan att arbeta aktivt i valrörelsen.
Dessutom har jag ju lite synpunkter på det där samarbetet med S och V. Inte minst efter besöket i min gamla hemstad Örebro förra veckan. Där samarbetar Mp med Alliansen istället. Vilket jag tror de borde göra på fler platser.
Jag gillar Miljöpartiet. Partiet är det enda jag kan vara medlem i. Men till dess jag förstår varför framtidens parti lierar sig så hårt med gårdagens fortsätter jag fundera. Nästa val är jag nog mer på bettet. Hoppas jag.
Europa och sånt
Stockholm är en ganska mätt, trygg, förmögen och åldrande stad som har sina bästa år bakom sig. Stockholm ligger i Europa. En ganska mätt, trygg, förmögen och åldrande kontinent med sina bästa år bakom sig. Här bor jag. En ganska frustrerad man som inte känner sig det minsta mätt, trygg, förmögen eller åldrande. Upp till hårfästet trött på en mentalitet där samhällsbyggandet mer handlar om att sola sig i historien än att våga ta steg framåt. Där vägen framåt kantas av antibeslut. Där politik och diskussion handlar om vad vi INTE vill. Iställer för vad vi vill.
Världen förändras. Nu åker jag till Långsjön och kollar om det är några grodor ute. Idag dök det upp en lägenhet i Stuvsta på marknaden. Som har en bra planlösning.
Yrkesvägledningen
Några yrken jag önskar att yrkesvägledaren på Adolfsbergsskolan i Örebro hade pekat ut för den där hårdrockar-wannabee-tönten med stripigt hår, men lite för bra betyg den där dagen för snart 23 år sedan:
- Ledarskribent
- Analytiker på Tankesmedja
- Omvärldsbevakare
- Politiskt sakkunnig
- Kulturattaché
Kan jag få byta gymnasieskola? Snälla?
Framtiden knackar på
Miljöpartiets valmanifest är bra på riktigt. För bra för att dribblas bort av gårdagens kompromisslösa tankar. Därför borde partiet få många, många fler röster än det troligen kommer få. Eftersom alldeles för många tror att det går att backa framåt. Att dagens problem ska lösas med samma medel som skapade dem.
Framtiden knackar på. Hur många vågar öppna?
Dyrt att bo i Sverige
Svenskarna betalar väldigt mycket för att bo. I förhållande till de inkomster svenskar har. Bara danskarna har högre boendekostnader i EU. Det innebär att britter, tyskar, spanjorer, italienare, polacker… ja alla andra människor i EU bor billigare. Föga förvånande. Att bo i världens bästa land har sitt pris. Då ska vi dessutom komma ihåg att det är storstäderna som driver upp priserna, och ingen stad är större än Stockholm. Så vi som bor här betalar i särklass mest och är förstås (?) också mest framgångsrika och lyckliga.
Ursäkta. Nu är jag ironisk och bitter igen. Men, tillåt mig att vara lite trött på temat boendekostnader. Eftersom jag lever i en liten bubbla som kräver hälften av alla intjänade pengar i hushållet. Räntor, amorteringar och driftskostnader. Min alldeles egna bostadsbubbla.
Det är dyrt att bo i Sverige.
Jag dömer ut S
Än en gång visar det sig att Socialdemokraternas politik mest är retorik. Den här gången är det ett antal så kallade toppar i partiet som nyttjar hushållsnära tjänster och gör avdrag för det, trots att partiet är emot själva grejen. Aftonbladet blåser upp det till en skandal.
Zzzzz.
Men, okej. Jag tror jag bestämt mig varför S-politiken inte är något för mig. Det har att göra med att episoder som den här händer med jämna mellanrum. Och det är inte för att S-topparna är pampar. Nej, det är för att de är mänskliga. Samtidigt som politiken de för inte är mänsklig.
S byggde Sverige. Ett land som idag knappast kan anses vara något nirvana. Ett litet land med världens räddaste och drygaste invånare. Ett land där alla som inte är vita, medelålders och män är förtryckta på något sätt. Och där de som byggde landet skyller på oppositionen. Och satsar samhällets resurser på att bevara industrisamhället med alla sina ohållbara konsekvenser.
Lite som i en gammal skön diktatur.
S för en politik tillhör det förflutna. Och vars enda syfte är att hålla oss kvar där. På den barrikaden står de tillsammans med Sverigedemokrater, Folkpartister, Moderater, Vänsterpartister, Centerpartister, Kristdemokrater och en helt kader av andra välmenande elitister som vet bättre om hur människan ska leva än människan själv.
Men, nu dömer jag ut S inför valet i höst. Det enda jag sett av Sveriges största politiska parti hittills är skitprat. Skitprat om vad andra partier vill. Inte mycket har sagts om vad S själva vill.
Som vanligt.
Och därför är det så oerhört, oerhört dumt att mitt eget parti gått in så hårt i allians med S. Vägen framåt går knappast via industri och politiker som kallar/delar upp människor för rika och vanligt folk.
Retorik skapar inte hållbar utveckling. Därför ser Sverige ut som det gör. Och nu har jag lagt en hel massa energi på att göra som S, nämligen tala om vad jag inte vill.
Säg förlåt
Här kommer ett alldeles gratis PR-tips till ledande personer i organisationer som SJ, Banverket och SL. Be om ursäkt. Säg förlåt. Tala om för era kunder att ni inte klarat av att göra det kunderna kan förvänta sig av er. Så kan ni börja om sen. Få nytt förtroende. Sluta samtidigt att ge kunderna orealistiska förväntningar på era tjänster. De är nämligen oftast betydligt sämre än ni försöker ge sken av. Att åka tåg är dyrt och opålitligt. Som att köpa en lite för dyr lott med lite för dålig vinstplan.
Titta på hur japanska företag agerar. Nu senast Toyota. Som bett om ursäkt om och om igen för de kvalitetsproblem företagets bilar dragits med.
Var ärliga. Börja om. Era nuvarande strategier funkar inte jättebra. Att skylla på vädret fungerar inte. Inte heller att skylla på regeringen. Eller varandra.
Säg förlåt.
Det är viktigt. Eftersom bilen just nu leder med 11-0 där jag bor. Det är inte så bra. Samtidigt som människor (förvisso rätt idiotiskt) slutat tro på den globala uppvärmningen eftersom det varit skitkallt och toksnöigt här den här vintern. Om de tjänster ni erbjuder fortsätter vara så mycket sämre än bilen kommer det göra förutsättningarna för oss att minska utsläppen och bygga smart kollektivtrafik betydligt sämre.
Så säg förlåt. Nu.
Klarspråk
Förr: Prata med
Nu: Etablera en plattform för dialog
Världen förändras. Och att lyssna på P1 på morgonen är en bra grej.
Lite för lika
Det här känns väl så där…
Gula bandet som säljs till förmån för svenska soldater i tjänst utomlands.
Odalrunan.
Verkligheten hinner ikapp Haiti, igen.
Nu har amerikanerna tröttnat på att ge skadade män, kvinnor och barn från Haiti sjukvård. Det kostar ju pengar. Så nu är det slut. De får klara sig själva. Men, innan vi slentrianmässigt svär över amerikanerna kan vi ta ett djupt andetag och fundera en stund över hur många män, kvinnor och barn från jordbävningsområdet som fått sjukvård i Sverige?
Typ inga. Men å andra sidan åkte fel deltagare ur Let’s Dance igår kväll.