Publicerat

Schlagerblogg

OK, min sammanfattning efter tisdagens ESC:
Snyggast – Sverige (vitt är grejen)
Bäst – Schweiz
Sötast – Island
Nästbäst – Bosnien-Hercegovina
I särklass sämst – Bulgarien
Resten har jag glömt. Eller nej, jag kämpar fortfarande för att glömma Tjeckien.
För övrigt vinner den här killen:

Han är söt. Har ena benet i Norge och andra i Vitryssland. Dessutom de grymmaste ögonbrynen sedan Oasis slog igenom. Allt annat än en seger för Alexander Ryback på lördag är fel, fel, fel.

Publicerat

B.S.

Tidigare i min karriär var jag ambitiös och trodde att jag skulle bli bättre på mitt jobb om jag hade koll på dagensmedia.se. Idag gjorde jag ett återbesök för första gången på något år. Fastnade bland annat för den här ingressen:

Andreas Morne, vd på Abby Norm, har tröttnat på alla självutnämnda experter som lobbar för sina särintressen när branschen söker svar på frågan om hur man maximerar sina kommunikationsinvesteringar i det nya medielandskapet.

Sen insåg jag:

  1. Att jag inte har de där ambitionerna längre.
  2. Att bullshit aldrig blir värre än när den konstrueras av kommunikatörer.
  3. Att jag lugnt kan ha koll på helt andra saker även framöver.
Publicerat

Löjeväckande

Tänkte först lägga en länk till Lily Allens trevliga låt Fuck you på Spotify. Men, jag höll på att tappa hakan när den version jag först hittade var en så kallad Clean Version. Där läggs fåniga ljudeffekter (tuutt/bröl/pling/gnägg/boing) över orden Fuck you. Vilket gör att låten tappar sitt budskap. Lyssna här.
Vem behöver den censuren? Vill jag höra ett gäng ljudeffekter från tecknad film tittar jag på Tom & Jerry. OK?
Låten handlar om intolerans och är enligt Lily Allen först tillägnad British National Party. Därför blir den här formen av censur ganska stötande. Självcensur som hämmar yttrandefriheten för att ingen ska bli stött. Den radiokanal som spelar den censurerade versionen framför den riktiga är ond. Jag upprepar, ond.
Fuck you.

Publicerat

Fuck you, fuck you very very much

OK, Sverige. Här kommer en hälsning från en lätt håglös kulturelitist i södra Stockholm. Det handlar om två låtar som just nu surrar i luften och spelas ganska ofta, typ överallt. Människor går glatt och nynnar men missar hela budskapet. Så jag hjälper till att förtydliga. Trevlig helg, very much. Observera dock att den som gjort texten i det här YouTube-klippet missat sista raden före första refrängen. Den lyder ”Your point of view is medieval”. Inget annat.

Och så tar vi Svennebanan med Promoe när vi ändå håller på. Redan en hatlåt. Men en genial sådan. Jag är beredd att betala biljett för att få se tribaltatuerade muskelknuttar dansa svennedans till den här låten. Lyssna på texten. Eller läs den här.

Så där, det var fredagsgallan. Nu ska jag tömma en tvättmaskin. Sen blir det fin-film. Cloverfield eller De andras liv. Kanske lite lådvitt också. Svennebanan.

Publicerat

Om Twitter

Så länge SirPrankMonkey fortsätter skicka ut sina sköna morgondeklarationer till omvärlden kommer jag fortsätta twittra. Dagens inspirerande tal från apan:

GODMORGON MEDBORGARE! Det ser ut att bli en fin dag idag. Alltså firar vi med att köra Ankeborg på jobbet. Naturligtvis är detta en order.


Publicerat

Trettioåtta år i Sverige

Jag fyllde trettioåtta häromveckan. Har levt alla år i Sverige. Så jag inspirerades av min bloggande vän Trettioplus som nyligen publicerade en spellista i Spotify med en låt från varje år han levt. Jag har alltså gjort min egen. Men jag utgick inte från vad jag gillar, utan ifrån vad Sverige gillar. Utgångspunkten är Svensktoppen och Melodifestivalen. Då blev det så här:
En lång lista med musik som på sitt sätt berättar varför jag blivit som jag blivit.

Publicerat

I en bil på väg hem

hem1
Under de fem timmar det tar att åka från Mora tillbaka till Stockholm hinner min kropp återanpassa sig till vardagen. De tre dagarna i Mora gjorde gott. Ett enkelt liv med tydliga uppgifter och riktiga känslor. För varje mil vi närmar oss Stockholm börjar hjärnan snurra runt och magen sluta sig. Så lagom till jag kommer fram till de tre filerna vid Upplands Väsby har jag lätt ont i både huvud och mage igen. Tankar om orsak och verkan kring alla ogjorda saker av mer eller mindre viktig karaktär är tillbaka.
Då vet jag att jag har kommit tillbaka hem igen.

Publicerat

Masskommunikationsteori

Eller det handlar rättare sagt om masspsykos, masshysteri och pöbelbeteende. Och hur kommunikationstekniken 2009 kan ödelägga människor på bara några timmar.
När jag läste kommunikationsvetenskap mellan 1992 och 1996 diskuterade vi ibland hur massmedier och kommunikation utvecklas. Ett återkommande tema var att det privata blir offentligt. Då, före dokusåpor, bloggar och skvallerforum pratade vi om en abstrakt framtid. Som är här nu.
Jag har nu på kvällen ägnat en god stund åt att läsa vad folkdomstolen/privatspanarna/Kalle Blomqvist-fansen på Flashback har diskuterat utifrån skjutningen som inträffade i Gamla Stan igår. Det handlar om en greve, en sambo, ett ex och en reklamare. På mindre än ett dygn har mer än tusen inlägg skrivits i den skvallerbetonade och spekulerande tråden på Flashback. Diskussioner som lett till lika spekulerande artiklar på tidningarnas webbar. Bland annat har den först misstänkte gärningsmannen (som nu släppts) granskats och avslöjats, dock utan att hans namn publicerats i tidningarna. Hans namn är dock förstås ute på Flashback och han har tillsammans med sina vänner och kollegor idag fått tusentals nya träffar på sina bloggar och Facebooksidor.
Det enda jag kan säga är att det vi diskuterade för femton år sedan nu med råge blivit verklighet. Som kulturvetare känner jag då att jag måste rekommendera alla att läsa den trettiofem år gamla romanen Katharina Blums förlorade heder av Heinrich Böll.
Det privata är offentligt och världen kan ta reda på allt om dig på nolltid och publicera fakta och fiktion om dig, väl uppblandat, så att ditt liv till slut ödeläggs. Det tar inte mer än ett dygn.