Om en stund åker Hanna och jag till Mora. Hon ska spela Starlet Cup med sitt innebandylag. Jag följer med som inbäddad reporter för att fotografera, blogga och referera. Och för att ha diabeteskoll. Och för att Hanna vill det.
Vaccineringstårar
Trots att Ella injiceras många gånger varje dag med insulin tycker hon det är lite tråkigt att ta fästingvaccin. Några tårar som botas med Pippi-plåster och glass (som förstås leder till en insulininjektion).
Rördragning på dagkirurgen
Ella och jag har tillbringat ännu några timmar på sjukhuset. Den här gången hos audionomen eftersom de senaste säsongernas många öroninflammationer tillsammans med det faktum att vi observerat att Ella hör dåligt på avstånd gjort att vi funderar på om det är dags för henne att få rör i öronen.
Och visst är det så. Audiogrammet var tydligt om vi säger så. Så nu väntar ett utlåtande från öronläkaren innan det blir dags för ännu en narkos. Men, erfarenheten från Hannas rördragning säger mig att det kommer göra livet mycket lättare för oss alla.
Gud eller karmapolisen: Något är fel
En mamma och pappa får ett barn. Tre systrar får en syster till. Men, något går fruktansvärt fel när livet ska hjälpas till världen och det lilla barnet får en oreparabel skada. Under sitt tredje levnadsår ger hennes kropp upp. Världen får ännu en änglapappa och en änglamamma. Tre systrar sörjer förlusten av den fjärde. Söndriga och sargade möter de en vardag där de efter tre års vård av sitt eget barn plötsligt inte längre omfattas av socialförsäkringen. Sorg är inte en sjukdom. En lång grå vinter följer. När änglabarnets fjärde födelsedag ska firas samlar familjen ihop sig för att minnas. Graven görs fin, presenter läggs vid stenen. Men dagen efter när födelsedagen ska firas har någon vandaliserat graven. Rivit sönder, stulit och skändat.
Jag läser en insändare i vårat lokala blad som vänder ut och in på min mage. Vill skrika rakt ut, sända ett larm till Gud eller karmapolisen. Något är hemskt fel här. Det kan inte vara meningen att min vän och hans familj ska lida mer. En mamma och en pappa samt tre fina flickor som fått leva i etthundraåttio utan andningspaus under många år behöver lite ro nu. Jag ber att de ska få leva igen.
Deras karma behöver upprättelse. De behöver utsättas för den goda konspirationen. Men jag vet inte vad jag ska göra.
Trädgårdsmässan suger
Trädgårdsmässan är säkert toppen. Men för mig framstår den mest som Kiviks marknad för lökberoende hortonomer, tanter och farbröder. Det funkar inte så bra med en surtrulig Hanna och en Ella som vill springa fritt bland de tusentals besökarna. Det suger mest. Tröttande.
Men det var fränt att se pendeltågen tapetserade med Ella-skyltar.
Stenkoll = Trädgårdsmässa
Vi fortsätter hålla stenkoll på Hanna. Därför tvingar vi med oss henne på Trädgårdsmässa i Älvsjö. Hon sprudlar inte direkt,
Överdos av insulin
De närmaste 24 timmarna ska vi lära oss att hantera ett nytt diabetestrauma. Hanna har överdoserat sitt Lantus, vilket är det långverkande insulin som ska motverka att blodsockret stiger mellan måltiderna. Hon har tagit dubbel dos av misstag. Det innebär att vi måste göra täta mätningar av hennes blodsocker under natten och morgondagen. Och förhoppningsvis får hon ingen superlåg känning.
Vi har pratat med sjukhuset, men eftersom ingen diabetesspecialist hade jour fick vi egentligen inte några bättre råd än de vi redan gett oss själva. Nu kör vi på chips och choklad och täta mätningar.
Återkommer.
Virus
Efter halsprov konstateras att varken Hanna eller jag har streptokocker. Således fortsätter vi ha ont och får äta glass för att dämpa våra symptom.
Kaosmorgon
Vaknar med ont i halsen, öronen och grus i ögonen. Hanna är likadan. Sitter och försöker komma till liv i köket och lyssnar på Camilla som pratar och frågar om alla möjliga saker mitt nyvakna jag inte riktigt förstår. Försöker hjälpa Ella att bli klar samtidigt som jag försöker boka tid åt Hanna och mig på Vårdcentralen. För att krydda det hela lite ytterligare försöker jag felanmäla vår dåligt fungerande fasta koppling till telefonnätet via Telias mardröm till talsvarstjänst.
Nu är jag på jobbet. Om två timmar på Vårdcentralen. Därefter med all säkerhet i kön på Apoteket. Börjar vakna så smått.
Jag genom sex: defekter
Ett definitionsförsök till. Den här gången genom kroppsliga defekter:
- Diabetes: OK, jag har det inte, men mina barn har det. Påverkar mig mycket.
- Hypothyreos: Sköldkörtelrubbning som pajar min ämnesomsättning.
- Hyperreaktiva slemhinnor: Jag är inte allergisk per definition, men nyser åt det mesta.
- Laktosintolerans: Min mage blir upprörd när jag dricker för mycket mjölk.
- Kiwi-allergi: Om jag äter kiwi slutar jag andas. Det är dåligt.
- Bipolära tendenser: Jag har väldigt lätt för att bli lycklig och uppåt. Tyvärr också lika lätt för att bli deprimerad och nedåt.