Hängiga barn

Hanna har ont i huvudet och känner sig hängig. Stannar hemma idag. Ella blir inspirerad och fåt också ”ont på huvudet”. Den ömma pappan funderar just nu över diagnosen.

8,54 vs 15,5


Stegräknaren säger 14221 steg. Det motsvarar 8,53 kilometer. Men då tar den å andra sidan inte hänsyn till att jag just gjort 15,5 kilometer på crosstrainern. Den har bara givit utslag på 4 av de kilometrarna.

Hälsostatus

Eftersom jag gnällt lite om min halvtaskiga hälsa känner jag att följande statusrapport är berättigad:

  • Magen: Efter en vecka på Omeprazol har magen blivit bättre än på länge. Surmagen håller på att bli glad igen.
  • Blodet: Har gått på Lipitor en dryg vecka också. Känner mig dock minst lika fet som tidigare.
  • Har efter uppmaning provat att minska ned på dosen Cetirizin men fått tillbaka allergisymptom och därför gått tillbaka till daglig dos.
  • Kost: Upp och ned. Frukosten är stabil med två kokta ägg, en kaffe latte och en och en halv liten smoothie på frysta bär och yoghurt dagligen. Luncherna är 50/50 mellan matlåda och skräpmat. Middagarna är fortfarande alldeles för ofta hastiga och stekta.
  • Motion: Tack vare stegräknandet har jag försökt gå minst en mil varje dag med varierande framgång, men för att öka på dosen och intensiteten ska jag börja använda crosstrainern i källaren med start… nu.

Nära döden


20:45 ringer min kompis Markus och frågar om jag ska följa med och spela innebandy. Två timmar senare är jag nyduschad och nöjd med att jag överlevde. Känner mig stärkt på något konstigt sätt. I en liten gymnastiksal i Utsälje såg jag döden i vitögat och överlevde.
21:00 kliver vi i in i salen. Där står ett tiotal snubbar och värmer upp genom att tokskjuta på mål. Jag går lite tafatt runt och skjuter några skott. Sen delas vi in i lag och börjar spela. Fem i varje lag. Tre på plan. Ingen målis. Det blir femtio minuter tokinnebandy. Matcher som slutar när något lag gör sitt femte mål. Den som får en passning har max en sekund på sig att passa eller skjuta, sen smäller det. Inte ojust, men snabbt. Jag försöker känna mig för lite försiktigt, men det är ingen idé. Tempot är för högt. Det är bara att spela med och tokköra.
Efter tjugo minuter smakar det apelsinjuice i halsen. Tio minuter senare tror jag mig ha fått hjärtklappning för första gången. Sen gör jag ett mål. Halsen känns som ett sugrör. Kroppen som ett kassaskåp. Men när vi är färdiga står jag fortfarande upp och ingen har sagt åt mig att jag suger på innebandy.
Så tack Markus. Det var kul, men fruktansvärt jobbigt.

Turen med Ella…

….gjorde dessutom att jag redan klockan sex var uppe i 11000 steg. Nu har jag satt mig för kvällen och slutar på 13540 idag.

Fettsiffror


Min mamma frågade mig häromdagen hur det var med mina blodfetter egentligen. Här är svaret:

  • P-Kolesterolet: 8,5 mmol/L (bör ligga mellan 3,3 och 6,9)
  • fP-Triglycerid: 3,6 mmol/L (bör ligga mellan 0,45 och 2,6)
  • fP-LDL-Kolesterolet: 5,8 mmol/L (bör ligga mellan 1,4 och 4,7)

Hej hjärtinfarkt eller kärlkramp. Men, för att vi inte ska ses tidigare än nödvändigt börjar jag nu äta Lipitor. För övrigt önskar jag mig ironiskt en läkemedelsdoserare i julklapp. En med flammor på.

Tillbaka på spåret

Efter några röriga veckor börjar nu vardagen bli stabil igen. Hade ett bra samtal med min chef idag och kände att jag hann sitta i lugn och ro ett par timmar och jobba bort några dåliga samveten. Tog dessutom en promenad till Apoteket för att hämta ut mina nya läkemedel. Nu kan jag börja lägga om kursen mot bättre blod och mindre sur mage.
Men, bäst av allt, jag har återtagit mitt fokus.
Eftersom jag är en magstyrd och impulsiv känslomänniska som arbetar i hundraåttio hela dygnet kräver jag vissa balanserande faktorer i vardagen. Jag tror att jag har bilden klar för mig igen vilka dessa är. Då kan jag brinna kontrollerat istället för att flamma upp och upplösas i aska.

Omtänksamhet

Efter att jag gnällt om mina magbesvär har några omtänksamma människor hört sig för om hur jag mår. Det värmer. Jag kan meddela att jag idag ska försöka hinna till Apoteket för att hämta medicin för att ta en kur som förhoppningsvis balanserar upp min förmodat sura mage.
Men jag skulle aldrig erkänna att jag lever för fort.