2017: Jag överlevde.
2018: Jag hoppas överleva.
Det är ungefär där jag lägger ribban. Åren får gå. Jag är öppen.
Framtiden är roligare att titta på
Årskrönika? Nej. Jag orkar inte titta bakåt på det här året mer. Allt hände, allt gick fel och jag dog. Så, nu är det sammanfattat. Nu är det dags att titta framåt istället. Framtiden är roligare att titta på.
I framtiden ska jag vakna upp bredvid Någon. Henne jag älskar, Sara. Och jag ska göra det varje morgon. Eller åtminstone så ofta jag kan. För det är det bästa jag vet. Att få höra hennes röst och andetag. Att få känna hennes värme och doft. Innan jag somnar och när jag vaknar. Jag älskar henne och vill vara nära henne. I nöden, i lusten och i alla nyanserna mellan de båda. När vi båda vill, när vi kan och när vi behöver varandra.
I framtiden ska jag leva ett liv. Inte flera, som nu. Att gå mellan roller är värdelöst. Det gör något med mig, som jag inte vill. Det får mig att normalisera saker som är dåliga. Det finns bara en upplaga av mig.
I framtiden ska jag bo på ett ställe. Kanske flyttar jag ibland, men jag ska inte dela mitt liv på flera bostäder. Jag är rotlös och flyger fritt i vinden som ett löv. Ibland flyter jag längs gatan. Hit och dit, överallt och ingenstans. Men, jag ska ha en säng. Ett kök. En hamn.
I framtiden ska jag leva vid ett hav. I ett varmare klimat. Där det finns fler människor. Olika människor. Där ekar och bokar står i skogen. Där blicken kan vandra över vidsträckta ytor. Där människor inte är rädda för framtiden.
I framtiden ska jag inte arbeta för pengar. Jag ska arbeta av lust och glädje med saker jag vill dela med andra. Jag ska använda min kunskap och erfarenhet för att göra livet lättare för andra människor. Jag ska våga vara kreativ. Och jag kommer att kunna livnära mig på det.
I framtiden ska jag sluta skada mig själv. På riktigt.
I framtiden ska jag springa. Långt och länge. Ofta.
I framtiden ska jag inte skada andra. Inte någon levande varelse.
I framtiden ska jag vara en riktigt bra pappa. Inte bara en försörjare. I framtiden ska jag lyssna mer än jag pratar.
I framtiden ska jag bara vara kvar i relationer där vi vill varandra väl. Där vi respekterar och litar på varandra. Där vi gör saker tillsammans för att vi tror på varandra. Där vi inte ens behöver göra saker för att vara i relationen.
I framtiden ska jag vara. Mig själv. Tillsammans med andra. Jag ska leva med tiden, inte mot den.
Jag vill leva i framtiden. Så i väntan på att den kommer ska jag försöka hålla mig levande.
Var inte rädd
Fyllde på med nya ord idag. Där armen blir hand, strax under klockan satte jag tre viktiga ord. Från den viktigaste psalmen. Var inte rädd. Samma ord som finns på den där skavda ikonen som sitter på väggen i sovrummet jag delar med Någon. Texten skrevs av Ylva Eggehorn 1972. En av de finaste versionerna har spelats in av Anna Stadling.
Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken,
ett namn som skyddar dig nu när du går.
Din ensamhet har stränder in mot ljuset.
Var inte rädd, i sanden finns det spår.
Gjorde lite annat också. På den arga armen. Strofer ur låtar som jag lyssnar på ofta.
Du säger livet är en gåva, jag säger livet är de nätter jag inte kan sova.
(Nina Rochelle, ”Happy, jag hatar att det är så”
Something just changed in my life
And it’s killing me
(Maxim Nucci, ”Talk to me”)
Hast du kein Herz
du musst mir meins wiedergeben
(Clueso, ”Herz”)
Dessutom. På revbenen. Gjorde ganska ont. Men fina ord. Meadows ännu osläppta alster.
Say one word and I will fall for you
Through the center of the earth for you
Let the darkness swallow me for you
Sing one word and I will fly for you
To the surface of the sun for you
Let the fire take my wings for you
I’m addicted to
All the things you do
De där orden är för det viktigaste som finns. För kärleken.
Reclaimar kaffet
Idag reclaimade jag kaffet. Har levt för länge med pulverkaffe som alternativ på morgonen, när jag bor på Skolgatan. Så jag köpte en enkel handkvarn, Kaffemästarens White Label-blandning och ett enkelt drip-filter. Gjorde en kopp nu på kvällen. Smakade fint. Det behövs bra kaffe. Magen vill inte ha skräp. Livet är för kort för det.
Mitt i livskrisen: Hej, här är Fredrik
De senaste åren.
Framförallt de senaste månaderna.
Och de tre senaste veckorna i helvetet.
Till slut brast det liksom. Det som skulle gå sönder gjorde det. Gick sönder alltså. Det viktigaste var tillräckligt starkt för att hålla. Kärleken. Nu händer något nytt. Mer ärligt. Mitt liv gick i kras och det var på tiden.
Då är det liksom lite magiskt att få vara inblandad i två olika Insights-processer med två olika arbetsgrupper. Idag fick jag den här karaktärsbeskrivningen av mig (efter ett Insights Discovery-test):
Fredrik tycker om att hålla en låg profil och har en styrka i sitt naturliga, tillmötesgående sätt. Han är kärleksfull och osjälvisk och ser kanske därför inte sin egen jagbild så klart. Han kommer inte att försöka få andra att känna sig skyldiga för att de inte svarar så som han önskar. För att kunna göra sitt bästa så föredrar han att ta reda på jobbspecifika och detaljerade instruktioner innan han påbörjar uppgiften. Han anstränger sig för att komma ihåg namn och födelsedagar och gör sitt kontor eller hem till ett trevligt ställe att arbeta på.
Fredrik tycker om att planera ordentligt och föredrar att veta varför och hur saker sker. Fredrik brukar vara väldigt observant och har ofta kusligt rätt. Man skulle kunna tro att han hade en antenn som gör att han kan upptäcka faror långt innan någon annan märkt något. Han kan vara en ganska snäll och deltagande person, men har en benägenhet att vara envis ibland. Han uppfattas som vänlig, taktfull och sympatisk. Han dras till andra människor genom sin förmåga att förstå deras behov och värderingar. Fredriks arbetsstil är en kombination av struktur och ansvar tillsammans med en klar medvetenhet om andras behov.
Om hans ansträngningar inte uppmärksammas eller man inte visar honom någon erkänsla kan det leda till att han känner sig nedslagen eftersom hans självkänsla bygger på respons. Psykologi, rådgivning och undervisning är områden som torde vara av stort intresse för honom oavsett hans befattning. Han är duktig på att ta sig an andras bekymmer. Han uppskattar troligen mest ett lågmält men ärligt uppskattande ord. Fredrik visar stark lojalitet till sina underordnade.
Fredrik är sympatisk, visar stor inlevelse och är mycket älskvärd. Fredrik uppfattas av andra som mild, vänlig och tillmötesgående. Han försöker leva så att varje stund blir en personlig erfarenhet som ger honom tillfredsställelse. Fredrik är samvetsgrann och ansvarsfull och trivs med att vara behövd av andra. Han tycker om system och ordning utan många överraskningar samt att arbeta i en miljö där han känner sig säker. Han vill gärna hinna bearbeta en erfarenhet först utan att känna sig pressad att gå in i nästa. Ett av hans särdrag är att han hushåller med sin energi. Fredrik är mån om traditioner och han respekterar dem noga. Han har en förmåga att dribbla med reglerna, särskilt om de strider mot hans värderingar. Han har en förmåga att finnas där när han behövs och ger då en känsla av lugn och styrka till människor som har behov av det i den situation de befinner sig.
Kontakten med andra
Fredriks oro för att människor i hans omgivning inte skall må bra gör honom speciellt lyhörd för andras behov. Fredrik har ett osedvanligt engagerat sätt att ge support genom att jobba i bakgrunden med alla de praktiska saker som kräver omtanke och ansvarskänsla. Hans främsta önskan är att kunna hjälpa andra. Fredrik vill generellt sett inte gå i konflikt med andra människor utan i stället vara förstående och förlåtande. Han tar sig an andras problem även om det sliter på honom känslomässigt.
Fredrik ses som vänlig och omtänksam men han behåller många av sina personliga ideal och värderingar för sig själv. Han är en individualist och mycket självständig, även om det inte alltid framgår så tydligt beroende på hans önskan att upprätthålla varma och goda relationer. Finansiella framgångar är inte det som betyder mest för honom. Fredrik är uppmärksam på andras känslor och intressen och kommer bra överens även med mera komplexa eller ”svåra” personligheter. Han gör ofta en värdering av andra, men kan ha en litet idealiserad uppfattning om dem och deras potential. Fredrik söker relationer som ger tillväxt och utveckling. Att skapa balans, förståelse och gemensam acceptans är ett livslångt åtagande för honom. Han har starka familjeband och att hålla kontakt är en självklar sak för honom. Han har ett stort hjärta, men visar det inte förrän man känner honom väl. Han litar på sina egna konkreta erfarenheter och bygger inte på osedda händelser. Han tar människor och situationer för vad de är. Han vill inte ha rollen som utpräglad ledare utan arbetar hellre bakom kulisserna.
Beslutsprocess
Fredrik är stark och principfast i frågor där han har starka egna värderingar. Han utför också sina uppgifter enligt sin övertygelse. Han har föga behov av att imponera, kontrollera eller styra andra. Han är mån om att bibehålla sitt engagemang för sina värderingar och sitt arbete. Han vill helst ta consensusbeslut. Han fattar i regel sunda beslut gällande framtiden, men först efter en djupare fundering. Hans omtanke om andra påverkar starkt de beslut han tar.
Han kan oroa sig för mycket och i betydelsefulla långsiktiga sakfrågor kan han visa viss obeslutsamhet. Fredrik är verkligen engagerad i allt han gör. Information som är högteknologisk och fylld av fakta uppfattar han som tråkig och föga inspirerande och ger den inte sin fulla uppmärksamhet. Hans introverta läggning utgör inget hinder för att han skall komma med kritiska kommentarer. Han gör detta med stor övertygelse och intensitet. Han kan föredra att skriva om sina känslor i stället för att prata om dem.
Fredrik lyssnar gärna till andras idéer och åsikter, och accepterar dem och uppskattar dem även om de kan verka annorlunda eller till och med udda. Det är när han får andras acceptans som han utövar ett högklassigt ledarskap. Fredrik fattar bättre beslut när personer han känner delar hans värderingar. Han vill ha så lågt risktagande som möjligt när han tar beslut. Han kan komma att ändra sina beslut om det visar sig att någon kommer att påverkas negativt av dem.
Jag har kämpat mot det där. Jag har fått en del stryk. Har nya ärr på insidan av kroppen. 99 procent av det där som kom ut av testet tycker jag mig redan känna till. Plus ganska mycket mer. Men, den djupare innebörden i allt detta är ännu oklar.
Så det är nog dags att försöka upptäcka den.
En viktig dag
En viktig dag kan innehålla en flera timmar lång promenad. Genom lövskogar och reservat, till ett par gigantiska slussar som gör att stora fartyg kan åka mellan två hav, längs en hamnpromenad där jag passerar människor som tar upp sina segelbåtar för säsongen, kryssare och andra krigsfartyg, skutor, forskningsfartyg och stora färjor.
En viktig dag kan jag plötsligt hamna mitt i ett bröllop.
En viktig dag kan jag passera ett asylboende och se människor som pausats. Eller passera ett minnesmonument från ett världskrig där barnen uppmanas att lämna in sina krigsleksaker eftersom världen behöver fred, inte mer aggressivitet.
En viktig dag kan jag se en oväntad och fin konstutställning på besök från Berlin på temat Neue Schwartze Romantik.
En viktig dag kan jag lyssna i timmar på Owe Wikström när han läser sin egen bok ”Långsamhetens lov” och vila lugnt i en skön röst som säger kloka saker och får mig att förstå varför omgivningen inte fungerar för mig.
En viktig dag kan avslutas på ett av mina favoritställen i världen, TraumGMBH, med god mat, skönt häng och lyssnande.
En viktig dag kan vara idag.
Sakta och hemma
Sakta och hemma kommer jag tillbaka till livet. Eller nej, jag kommer nog inte tillbaka. Det måste nog bli något annat. Dagens promenad längs havet och in i en makalös vacker liten skogspark som växte till ett helt Narnia på insidan fick mig att förstå något väldigt viktigt. Och fint. Som jag vill ha mer av.
It's the end of the world as we know it
Läser apokalyptiska nyhetsnotiser från olika delar av Europa om att solen inte går upp, har fel färg eller bara beter sig konstigt. Well, här där jag ligger och vilar nu kan jag titta upp i en väldigt orange sol. Och ja, det är väl underligt, den brukar ju vara vit.
Jorden kanske är på väg att gå under. I så fall så tackar jag för den här tiden.
Jag tog mig ut på promenad idag. Genom en tunnel och in i en lövskog och längs med den stilla kanalen som förbinder Östersjön och Nordsjön. Molnen släppte aldrig riktigt taget så det blev inte någon tur till havet. Mamma lyssnar på mig. Får mig att tänka. Men, framför allt får hon mig att släppa taget och slappna av. Det är skönt.
Och det är skönt att liksom prata med bokar och ekar. Saker som får växa långsamt tillsammans skapar bra sammanhang. Som liksom blir eviga på något sätt. I en sådan skog är det en välsignelse att vara högkänslig. Det finns väldigt mycket vackert att känna in. Idag behövde jag det.
Saker jag gjort det senaste året
Krossat någons hjärta
Bott i sommarstuga mitt i vintern
Sålt samma stuga
Blivit skuldfri
Mött den stora kärleken
Fallit handlöst och blivit förälskad
Sålt bilen
Fyllt en viktig spellista med fina låtar tillsammans med Någon
Flyttat in i en tvåa och flyttat ut ur den igen
Varit lycklig
Smugit med kärleken
Träffat nya vänner
Stannat upp på Storbron och gråtit till fin musik
Blivit varannanveckasförälder
Steriliserat mig
Skrivit ett helt liv i en hemlig chatt
Gått omvägar på stan för att undvika vissa människor
Älskat och blivit älskad
Börjat cykla
Gjort mig alldeles för ensam för ofta
Tatuerat in massor av viktiga ord på kroppen
Känt att jag lever under hot
Haft alldeles för hög puls lite för ofta
Varit på Österlen för första gången
Fortsatt springa
Varit rädd
Nästan jobbat ihjäl mig igen
Släppt in Någon
Sett mitt stora barn flytta hemifrån
Svimmat ett par gånger
Flyttat in i en fyra med Sara som jag älskar och fyra barn
Gått ned 40 kilo i vikt
Sänkt mina blodfetter
Blivit insläppt av Någon
Hängt i Malmö en hel del och förälskat mig i staden
Gråtit när jag sprungit
Varit ledsen
Blivit friskare
Vandrat på Skåneleden
Sagt upp mig från jobbet
Gått från XL till M/S
Sagt hej då till de jag älskar inför julen
Givit upp
Börjat om
Blivit erbjuden flera jobb
Skrivit på ett anställningskontrakt
Gråtit på konsert
Åldrats mer än ett år
Varit närmare livet än någonsin
Kommit närmare döden än någonsin
Lämnat Sverige för att inte fira jul
Det har varit det värsta året i mitt liv.
Och det bästa.
Fredag 16 december 2017
Imorgon, fredag 16 december 2017, ska jag:
Vakna upp bredvid den jag älskar.
Gratulera min mamma som fyller 73 år.
Lämna hunden på dagis.
Gå på möte hos min nya arbetsgivare.
Samtala med min psykolog.
Hänga en stund med vice statsministern.
Låna om en bok (jag läser för tolvåringen) på biblioteket.
Önska en ny låt i Musikhjälpen.
Fortsätta göra ordning i lägenheten.
Gå och lägga mig bredvid den jag älskar.