Då har Stuvsta spelat sin första match i S:t Erikscupens division fyra. Stabilt passningsspel, tung backlinje och starkare dagsform än motståndarna gav 3-0 hemma på Stuvsta IP mot Huddinge. Hanna gjorde en bra match i anfallet, men det märks att avstånden är långa nu när tjejerna spelar elvamannaspel.
Ungefär som vanligt
OK, jag hade ganska många tankar. Idag skulle jag hinna med att fixa en del saker jag ligger efter med. Plus deklarera. Det sket sig, ungefär som vanligt. Hann med ett ryck i förrådet ute och i garaget och resultatet blev mest uppgivenhet. Men ok, moppen är ren och fin igen. Ella har varit ute i friska luften och är rosig om kinderna. Det får väl vara bra så.
Imorgon ska jag deklarera. Och beställa tid för montering av nya däck till bilen. Och hinna jobba klart med de där femhundra bilderna som ligger och väntar. Och klara av resten av arbetet som väntar. Och…
Promenad en kylig kväll
Vi tar en promenad efter middagen. Det är kyligt i luften eftersom vinden kommer norrifrån. Luva på. Ella cyklar för fullt. Men, på hemvägen händer en lite olycka enligt ekvationen Ella + tappar kontroll/backe=flyger över styret. Hon landar dock på en mjuk bädd av fjolårsgräs och klarar sig bra, men blir förstås räddare än Lille Skutt och gråter likadant.
Så hon får lyxskjuts hem i mammas famn och på pappas axlar.
Skägg på huvudet
Ella: Pappa du har skägg på huvudet. Och i näsan.
Skönt att vara hemma
Flyget går före utsatt tid. Och landar 25 minuter för tidigt. På Skavsta finns ingen flygbuss till Stockholm dit alla vill åka. Men till sist kommer vi hem och möts av Ella och Camilla på Stuvsta station. Jag får en kram av Ella som gav mig så mycket kärlek att jag kan leva utan föda i flera veckor. Och en skön kram av min älskling också.
De kramarna behövs. Jag känner mig spänd som en fiolsträng. Från värme och avslappnad stämning till mindre värme och överfull att göra-lista. Nu är det bara att dyka ned i det kalla vattnet och försöka hålla näsan över ytan. Det kommer kännas galet ett par dagar, sen har jag vant mig igen.
En fin welandersk tradition
Mina bröder och jag är något av världsmästare på att se ut som idioter på kort när vi är i Tyskland. Min mammas bildarkiv från åttiotalet bär på en kulturskatt som väldigt få känner till. Så därför kändes det bra att Hanna och jag tog upp den traditionen idag.
Jag är för övrigt väldigt stolt över mitt stora barn just nu. Hon tar för sig här. Pratar med människorna vi umgås med. På engelska. Och lite tyska. Hon är nyfiken och tar för sig. Det känns väldigt, väldigt bra.
Citti Park – Kiels Kungens Kurva
Idag tog vi pendeltåget en station till Citti Park. Ett köpcentrum i storlek som SKHLM med IKEA ett kvarter bort. Här hade jättemånga människor samlats idag för att göra sina påskinköp. Vi gjorde ett studiebesök. Jag köpte en tröja med Holstein Kiel (tyska division fyra, fotboll) och Hanna köpte en cool t-shirt i en helskön skate-affär och en rockerjacka på H&M. Dessutom var vi på en liiiiten Media Markt och köpte lite saker till min mammas hushåll.
Fortsatt tokvarmt. Hurra!
Power Shopping, Swedish/German style
Som sagt, vi tog ett par timmar i shoppingens namn. Allt för den glada påskens skull. Här blir det John Ajvide Lindqvist i tysk översättning till kusinerna, hembakta foton till resten. Sommarvärmen fortsätter och jag njuter för fullt. Hanna kämpar på med sin förkylning. Men vi har det bra.
Ella leker med påskgrejer
Ella visar för mig att hon minsann firar påsk nu. Och berättar att grannflickan varit och lämnat ett påskkort. Då fick hon godis. Ella har inte lämnat några kort. Men fått godis ändå.
Lite saknad
Det är ju hur trevligt som helst här. Jätteskönt att få lite djuptid med Hanna. Men jag kan inte låta bli att sakna ljudet och lukten av Ella. Och värmen från att ligga bredvid Camilla när jag vaknar. Well, vi kommer snart hem igen.