När Ella förstår vart vi är på väg säger hon ”Inte doktorn!” Och det är just därför vi parkerar bilen utanför sjukhuset. Vi ska inte till doktorn, men väl på terapi, lekterapi. En oas i sjukhuset där barnen kan leka sig fram till mer glädje och skönare liv, samtidigt som vi vuxna pratar om hur vi ska hjälpa dem framåt. Vi träffar en vänlig kvinna som i fyrtiofem minuter tillsammans med mig leker med Ella. Något vi ska göra återkommande den kommande tiden.
Allt för att hjälpa Ella att hantera den panik hon känner inför läkare, sköterskor och sjukhus sen september förra året.
Det känns bra. Sjukvård när den är som bäst. Lekterapin är en oerhört viktigt verksamhet som hjälpt båda mina barn mycket under deras sjukhusvistelser och besök. När jag öppnar dörren in till lekteraprin går nästan kärleken och den genuina respekten för mina barn och deras behov att ta på. Och nu ska vi försöka hjälpa Ella att på sikt bli av med doktor- och sjukhusskräcken.
På vägen hem leker vi en stund i den nya lekparken mellan sjukhuset och köttclownens hus.